Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
och där (fig. 1). Detta egendomliga fenomen ástadkommes
av den säregna vegetation, som intager sjöns massa.
Vid stränderna finnes den vanliga vegetationen av vass,
säv, kaveldun och dyfräken, omkransande sjön, och innanför
denna en bård av flytbladsväxter: näckrosor, gäddnate,
grod-pilört m. m. Innanför denna zon kommer i vanliga fall den
egentliga sjöregionen utan rotfast vegetation. Sä är dock ej
förhållandet här. Aspens vattenmassa är fullständigt
genom-vävd av vattenpestens långa, veka stammar jämte enstaka andra
undervattensväxter, ålnate och krusnate.
Vattenpesten {Elodea canadensis) hör som bekant till de
märkligare av vår floras senaste medborgare. Den
härstammar, såsom namnet antyder, från Nordamerika och uppträdde
i vår världsdel först 1836 på Irland, varefter den företagit
ett sannskyldigt segertåg genom Europa. Är 1873 eller 1874
hade den nått Sverige, och 1910 meddelade S. Birger1 de
år 1909 kända förekomsterna i vårt land. Växten hade då
intagit dels det mellansvenska låglandet från Bohuslän till
Norrtälje, mellan Jönköping och Gävle, dels ett sydsvenskt
område med många lokaler i Skåne och en vid Halmstad.
Enligt ortsbefolkningens utsago torde Elodea ha inkommit i
Aspen för cirka 35 år sedan, således relativt kort tid efter
växtens första uppträdande i Sverige. Åtminstone kunde man
vid denna tid med fördel idka långrevsfiske i sjön, under det
att detta nu lång tid varit omöjligt. Med säkerhet hade
Elodea redan 1903 fyllt sjön till samma grad som för
närvarande är fallet. Vattenpesten har en utomordentlig
förökningsförmåga genom knoppar, som lossna och utväxa till nya
individer, under det att den hos oss ej kan bilda frukter och
frön. Dessa knoppar spridas medelst vattenströmmar och,
till andra sjösystem, sannolikt medelst vattenfåglar. Det är
troligen på denna väg, t. ex. genom svanar eller andra
vattenfåglar, som Elodea först kommit till Aspen, såvida det ej
skett genom människors oavsiktliga medverkan. Under alla
förhållanden har Elodea genom sina erövraregenskaper och
sjöns ringa djup blivit dess dominerande växt och högst
avsevärt omgestaltat hela sjöns fysionomi, dess växt- och djurvärld.
1 Selim Birger, Om förekomsten av Elodea camtdensis L. C. tticir och Matricaria
discoidea D. C. i Sverige. Ark. f. botanik Bd. 9.
— „ —, Kulturen och växternas vandringar. Ymer 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
