Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
omkrets. Sitt namn hade det av allmogen erhållit av den
omständigheten, att varje höst tusentals små flugliknande insekter plägade svärma
omkring trädet. De tillhörde ett slags bladlus (Pemphigus bursarius L.)r
som lade sina ägg på trädets blad, i synnerhet skaften, och därigenom
gav upphov till nästa års generation av »flugor».
Johan Eriksson,
Jättegrytor i Marbäcks s:n, Västergötland.
Å Sveriges geologiska undersöknings karta, Ulricehamnsbladet, äro
tvenne jättegrytor utmärkta, och beskrivningen1 meddelar om dem
följande:
»Af de egendomliga bildningar, som äro kända under namn af
jättegrytor, hafva endast tvenne blifvit påträffade inom kartans område,
nämligen i Marbäcks socken något S. W. om hemmanet Åsen. Troligt är
dock, att dylika finnas på flera ställen fast dolda under krosstensgruset.
De nyssnämnda jättegrytorna
befinna sig i en smal afsats på en
brant bergssluttning invid västra
sidan af Marbäcken. Då, såsom
bekant, dylika utsvarfningar i
bergen uppkomma därigenom, att
stenar af en mot berghällen
störtande vattenmassa sättas i häftigt
roterande rörelse, förefaller det
besynnerligt huru jättegrytor
kunnat bildas på nyssnämnda ställe,
där det ej gärna är tänkbart att
ett vattenfall under landets
nuvarande höjdförhållanden kunnat
existera. För lösningen af denna
fråga hänvisas vi åter till
glacialperioden. Om somrarna lida
glaciärernas ytor en ganska
betydande afsmältning. Det härvid
uppkommande vattnet samlar sig
i bäckar, hvilka så snart de träffa
en remna i isen, nedstörta i
denna och bilda vattenfall, hvars
höjd motsvarar glaciärens
mägtighet. Där bergytan, på hvilken
ismassan hvilar, bildar tvära
afsatser, uppstå oftast sådana remnor, och sannolikt har så varit
förhållandet på ofvannämnda ställe, där bergen på båda sidor om
Marbäcken brant uppstiga öfver hundrade fot.»
FIG. 1. DEN ÖVRE
JÄTTEGRYTAN
FÖRF. FOTO
SOMMAREN inis
1 Sv. Geol. Und. 21. Några ord till upplysning om bladet Ulricehamn av A.
E. Törnebohm, Sthlm. 1866.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
