Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
stort flyttblock, som bär namnet Björnstenen. Dess höjd är omkring
8 meter, dess längd 17 — 18 meter och dess bredd 9—10 meter.
Blocket är mycket splittrat, särskilt den mot nordväst vettande
delen av detsamma. Skikten gå i allmänhet snett nedåt åt detta håll.
Det övre partiet av denna del befinner sig t, o. m. i ett sakta glidande
utåt, så att blocket på detta sätt årligen undergår smärre förändringar,
som kunna iakttagas av den, som inte sett stenen på några år. Runt
omkring ligga större och mindre block, som under tidernas lopp
avskilt sig från huvudblocket. Särskilt ligger ett mycket stort block
strax nedanför och i den riktning, mot vilken den övre lösa delen
glider. Det är endast en tidsfråga, när hela denna övre, glidande del
alldeles lösgjort sig från huvudblocket.
Här visas tvenne bilder av Björnstenen. Den ena är tagen alldeles
intill. Blockets ansenliga storlek framgår vid jämförelse med den person,
som står överst, och den, som står nedanför stenen till vänster. I stenen
synas trenne små ljusöppningar, som uppkommit genom de övre
partiernas glidning.
Den andra bilden är tagen på ungefär 200 meters avstånd. Samma
personer, som förekomma å föregående bild, stå här nedanför stenen
till vänster men kunna knappt iakttagas på grund av deras litenhet.
För att komma upp på stenen måste man krypa genom ett
grott-liknande hål rakt igenom denna.
Platsen besökes mycket av resande, bland annat av skolbarn från
kringliggande orter.
I trakten ligga en stor mängd ansenliga flyttblock, av vilka dock
intet kan mäta sig med Björnstenen. Och det skulle vara av värde
att veta, om det i vårt land över huvud taget finnes många flyttblock
av Björnstenens storlek.
Sanfrid Welin.
Skall Visenten do ut?
Bland de oersättliga förluster av vitt skilda slag, som världskriget
vållat, tycks vi även komma att få räkna utrotandet av Europas största
inhemska lantdjur, Visenten eller den europeiska bisonoxen.
Under sten- och bronsåldern har denna vilda oxart funnits utbredd
över så gott som hela Europa söder om den boreala barrträdszonen.
Ett fåtal även i vårt land funna skelett visar, att Visenten, liksom
dess frände uroxen, levat också här, ehuru sannolikt endast i landets
sydligaste del.
Vid vilken tidpunkt Visenten försvann från Sverige är obekant;
antagligen har det skett tidigare än t. o. m. uroxen, vars utrotande här
tros ha ägt rum under äldre medeltiden.
Visenten hör till de djur, vilkas historia vi för övrigt bäst känna
till, tack vare det samvetsgranna studium som ägnats detta ämne av
den österrikiske forskaren dr. B. Szalay i Hermannstadt. Genom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
