Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
till skärgården härute, bestämt förklarade, att ön i sydväst stupade
brant i havet utan att lämna plats för någon strandvegetation, var
jag nästan besluten att överge det hela. Då kom i vår väg en,
»inföding», som frågade, om det var »den gula vallmon» vi sökte. På
mitt jakande svar anskaffades beredvilligt en liten vägvisare över det
branta berget. Denne sprang i förväg, hoppande från klippa till klippa.
När jag hunnit efter till högsta höjden, kunde jag på långt håll ned mot
den steniga stranden igenkänna de storgulblommiga stånden av den
sällsynta växten. Efter nedstigningen till stranden konstaterades, att
växten förekom i endast 4 — 5 större exemplar, rikligt gångna i frukt
med de karakteristiska långa frukterna, medan blommorna voro få,
tydligen nyss beskattade av botanister. Ett större antal små plantor för
året syntes dock lämna en viss garanti för växtens fortbestånd på
platsen, vars svårtillgänglighet från landsidan verkar som ett slags
naturskydd i detta fall.
Ställdes så kosan till »meteorstenen», som jag även lät mig påvisas av
öbefolkningen. Denna sten befanns vara ett i västra utkanten av
strandskogen (således i motsatt ända av ön) liggande, ungefär meterstort
flyttblock av mörkt rödbrun färg. Ena hälften var söndersprängd i
smärre bitar, av vilka besökande synbarligen ämnat taga med sig en del
såsom »minnen», enär kvarglömda stycken syntes ligga här och var i
strandskogen. En liten bit, som jag hemförde, har av prof. O.
Nordenskjöld i Göteborg godhetsfullt undersökts och befunnits utgöras av
rödvittrad porfyr. —
Göteborg i nov. 1918. _ ., _.. ,,.
Emil Backlin.
Fågelskydd inom huvudstaden.
En framställning till drätselnämnden.
På initiativ av ordföranden i Djurvännernas nya förening, fältläkaren
Axel Wahlstedt, ingingo styrelserna för Djurvännernas nya förening,
Nordiska djurskyddsföreningen, Sv. allm. kvinnoföreningen till djurens skydd
och Svenska Naturskyddsföreningen i mitten av maj 1918 till
Stockholms drätselnämnd med en gemensam skrivelse, i vilken det bl. a. heter:
Det torde vara allmänt erkänt, att ett i möjligaste mån rikt fågelliv
utgör ett eftersträvansvärt tillskott till de skönhetsvärden, som väl
vårdade parker och planteringar förmå tillföra en storstad. Framför allt
kan fågellivet inom ett stadssamhälles gränser ernå en rik utveckling,
om lämpliga häckplatser beredas för fåglar av olika slag, och om man
jämväl i andra avseenden söker åvägabringa lämpliga betingelser för
fåglarnas trevnad, t. ex. genom anordnande av fredade skyddsplatser
och genom odling av sådana växter, som kunna tjäna fåglarna till föda.
Lockas fåglarna genom dylika medel att i större antal uppehålla sig i
en stads planteringar, så skänka de genom sitt uppträdande färg och
liv åt dessa. De insektätande fåglarna göra även stor nytta genom
att hindra insekter att skada planteringarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
