Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
DEN FRIDLYSTA GRANEN
NÄRA MARBÄCKS KYRKA,
JÖNKÖPINGS LÄN
SIGNE LINDBERG
FOTO 1918
Fröken L. har i brev till
föreningens sekreterare lämnat följande
meddelande rörande trädet:
»Granen, som växer å den greve
Carl Bonde tillhöriga arrendegården
Eket i Marbäcks s:n av N. Vedbo
härad och Jönköpings län, c:a 30
steg öster om vägen mellan
Marbäcks kyrka och Herrestad gård,
är ett t. o. m. för denna
skogstrakt ovanligt stort exemplar.
Stamomkretsen vid brösthöjd utgör 3 m.
och höjden omkring 30 m.
Jägmästare T. Grimdahl, på vars
förordande fridlysningsansökningen
stöder sig, anser, att trädet är av
mycket hög ålder. Det förtjänar
även att sparas såsom ett minne
av de stora skogar, som förr nådde
ända ned till sjön Ralången, å
vars östra strandsluttning det växer,
och vid vars sänkande påträffats
stubbar och stockar av gammal
storskog».
Några historiska naturminnesmärken i nordvästra Jämtland
Gränsen mellan begreppen naturminnesmärke och historiskt
minnesmärke torde understundom ej vara alltför skarp. De olika namnen i
och för sig angiva dock de skillda karaktärerna hos föremålen i fråga.
Med historiskt minnesmärke skulle man väl närmast avse något av
människohand uppfört eller utfört — något som åtminstone står i
samband med människans närvaro. — Ett naturminnesmärke däremot har
naturen själv danat.
En del åldriga minnen finnas, där dessa bägge huvudkaraktärer så
att säga sammansmält, och det är dessa jag skulle vilja kalla historiska
naturminnesmärken. Av dylika finnas i vårt land många. Och flera
av dessa historiska minnesmärken ha även under loppet av
århundraden så sammansmält med den omgivande naturen, att nu levande
generation knappast skiljer eller kan skilja dem åt. Så anse vi väl
utan vidare, att Uppsala högar helt enkelt höra landskapet till.
Efter denna tämligen långa inledning må här nedan lämnas några
korta förklaringar till vidstående bilder.
Fig. 1 visar några hällmålningar vid Hästskotjärn, belägen i Kalls
socken nära Offerdalsgränsen.
Hällmålningarna anses vara ett verk av lappar i förhistorisk tid. De
äro synnerligen väl bibehållna, utförda med ett tydligen mycket var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
