Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
mone nemorosa, Viola, Riviniana Potentilla erecta, Fragaria
vesca, Orobas tuberosas, Trientalis, Melampyrum pratense,
Solidago virgaurea. Lingon och i synnerhet blåbär förekomma
ock. Lokalt uppträder Equisetum hiemale, som även finnes
i lunddälden och som ju hör till provinsens sällsyntare växter.
Högre upp i dalgången övergår lövängen i samhällen, där
björk spelar en mera framträdande roll. Såväl glas- som
masurbjörk finnas och dessutom samma träd och buskar som
i lövängen, vartill kommer Juniperus, Salix cinerea och 5.
aurita. Risen ha tilltagit, bland dem ljungen. Jag har antecknat
bl. a. Melica nutans, Deschampsia flexuosa och caespitosa,
Calamagrostis arundinacea, Orchis maculata, Platanthera bifolia,
Convallaria majalis, Majanthemum, Viola canina och Riviniana,
några Alchemillae, Oalium verum, Trientalis, Anemone
nemorosa, Ajuga pyramidalis, Melampyrum pratense, Campanula
rotundifolia, Hieracium umbellatum, murorum och silvaticum,
Solidago, Scorzonera m. fi. Pteridium aquilinum är ej sällan
viktig, liksom ock Polypodium vulgare. Av björkskog med
enhetligt, slutet trädbestånd finns endast ett litet parti i
västra dalen nära inhägnaden. Marken är tuvig av Molinia
och under våren våt. Många av nyssnämnda arter återfinnas,
men vidare tillkomma Luzula congesta och multiflora,
Anemone hepatica, Viola palustris, Cornus suecica, Pyrola minor
och secunda, Lycopodium selago o. a. Nedåt sluttningen, kring
en rännil, finnes en liten Moliniaäng med Myrica, Carex
Leersii och Narthecium. Molinia är för övrigt rätt viktig i
bäckens källområde.
I en av björkbackarna förekommer tallen spridd, och ännu
vanligare är den i ett ljunghedsparti, men någon barrskog
finnes ej. Enligt uppgift av personer, födda och uppväxta
på Stora Änggården, fru F. Broberg och hennes syster fröken
Gren, till vilka jag står i tacksamhetsskuld för åtskilliga
upplysningar om förhållandena i äldre tider, är tallen
ursprungligen planterad, vilket torde ha skett för c. 80 år sedan.
Huruvida den ännu tidigare funnits vild här, vet jag icke.
Den utgör ett så värdefullt och med omgivningen så väl
harmonierande inslag, att dess utrotande ej ifrågasatts. Även
planterade granar (ett fåtal fula ex.) ha funnits, men blivit
borttagna, vilket ur växtgeografisk synpunkt torde få anses
berättigat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
