Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
människoboning, sedan man väl lämnat Storängens samhälle
bakom sig. När man kommit in på Nyckelvikens område,
börjar barrskogen lämna rum för ekar och smala åkertegar
mellan bergen. Snart öppnar sig i en sväng av vägen
mellan ekbackar utsikten ned mot gården. Jag vet ej när
den är vackrast, om vintern, när det ligger rimfrost eller
snö på träden, eller om våren, när fruktträden blomma. Tyvärr
möter ögat med detsamma det andra fula på Nyckelviken,
ett trädgårdstorn, som man gärna ville sätta litet dynamit
under. Men gå vi vidare, se vi att den lilla herrgården för
övrigt väl tål vid att synas i sömmarna. Kanske ger den
sin stämning bäst en vacker vinterdag, när solen håller på
att sjunka. Den ser då så där lagom enslig, bortglömd och
övergiven ut. Den lugna grå herrgårdsbyggnaden ligger
där och sover med tillbommade fönsterluckor, liten och låg
under de väldiga lindarna, och den vita snön runt omkring
är utan ett fotspår. Endast ur den låga längan vid trädgården
stiger röken, och där kröker fram en smal upptrampad stig
om hörnet, tvärs över planen med ankdammen och
sommarpaviljongen och bort till den knuttimrade röda ladugården.
Eller kanske det är ännu vackrare på våren, då bäcken
porlar och då kabbelekan lyser gult i stranden och
vitsipporna stå i klungor uppe i backsluttningen under hasslarna
och troskyldigt se efter solen dagen lång. Då tänker man
gärna på att Jenny Lind bodde på Nyckelviken.
En vårdag bör man inte heller försumma att gå,upp på
berget och se Stockholm därutifrån. På detta håll är det
ännu vackert, och i förgrunden finns intet som stör. Eller
man kan lägga sig i gräset mellan vitsippeflockarna och
drömma sig långt bort från storstaden och nutiden, medan
man hör på böljeskvalpet i stranden och småfåglarna över
ens huvud och ser på det blå vattnet, som vackert begränsas
av ett djärvt, grått stup till höger och en vänt buktad strand
till vänster, där den lilla röda sjöstugan på udden bara
bidrager att ge skärgårdsstämning.
Hur länge skall det dröja innan det växer fotogencisterner,
där det nu växer ekar, hassel och slån . . ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>