Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Tack vare den vegetation av starrarter, som infann sig i
Björnsjön, växte denna till en del igen; och slutligen
utvandrade även björkskogen över den forna vattenytan. I de båda
andra sjöarna sträckte sig från kanterna lösa gungflyn med
Carex limosa, Scheuchzeria, fräken (Equisetum fluviatile) och
vitmossor ut över vattenspegeln, blott här och där lämnande
smärre »ögon» öppna. I sänkor och lägre platser över huvud
utträngdes skogen av starrkärr. Orsaken härtill var väl
framför allt den hårda, ogenomsläppliga moränen, som
omöjliggjorde en tillräckligt hastig avrinning av nederbördsvattnet.
Denna egenskap hos moränen blev också orsaken till den
betydligt mera genomgripande förändring, som inträdde i och
med björkskogarnas allt mer framskridande försumpning i
början av den atlantiska perioden. Vitmossorna inkommo
och tilltogo, skogen tynade av, och starr-arterna torde under
en kortare tidsperiod ha karaktäriserat stora delar av
området. Björkskogen hade ersatts med ett vitmoss-starrkärr.
Dess blomstringsperiod blev emellertid av kort varaktighet,
ty risen, framför allt ljungen, inkommo och blevo snart
dominerande, och inom kort låg mossen där färdigbildad —
trädlös och kal. Endast längs bäckarna och drogen frodades
liksom förr och nu kärrvegetationen; här och där med grupper
av björk och tall, mera sällan al. Samtidigt hade sjöarna
också krympt ihop. Över Björnsjön vandrade mossen ut, men
kvarlämnade dock en öppen sjöyta, kanske framför allt
beroende på sjöns relativt stora tillflöden. De båda andra
sjöarna däremot, som nästan uteslutande voro hänvisade till
nederbördsvattnet, voro snart övervuxna och fyllda av
gungflyn, vilka emellertid här och där destruerades och gåvo
upphov till smärre, nya gölar, och så fortgick utvecklingen där
i en ständig kamp mellan vitmosstäckena och gölarna.
Redan under atlantisk tid fick mossen i stort sett sin
nuvarande utsträckning. Och då bildades ett ganska mäktigt
lager (c:a 2 m) oförmultnad torv av de blöta, vitmossrika
växtsamhällena, där tydligen Sphagnum magellanicum spelade
den främsta rollen som torvbildare.
Kom så den subboreala tiden med torka och värme.
Mossen stannade i växten. De blöta, vitmossrika växtsamhällena
övergingo till stor del i lavrika rishedar, och i höljorna
ersattes vitmossorna av alger. Under denna tidsperiod var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
