Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
Hammarby sjö var en gång en av de vackraste delarna i
den vackra ram som omgav Stockholm. Den var en del av
gränsen för staden åt söder. Den var ett minne av det
sjökomplex, som i gångna tider styckade sönder förbindelsen
mellan Uppland och Södermanland i en rad av holmar, holmar
som nu gråstensklädda bilda det ständigt växande Stockholm.
Mellan ett par ansenliga bergskammar, söderkomplexet i
norr och bergsryggen på Hammarby gårds ägor och vid Nacka
i söder låg Hammarby sjö där som en typisk Sörmlandssjö.
I öster sökte den sig väg utåt Saltsjöhållet genom
Järlasjö-komplexet och den lilla ån vid Danviken, som varje vår
vattenmäktig kastade sig ut i farleden. I väster skiljde endast
ett smalt näs av sand och rullstensmaterial den från
systersjön Årstaviken.
Den var en sjö i utdöende. Sumpiga växte från de flesta
håll stränderna sig mäktigare på sjöns bekostnad. Vassen och
starren blevo kraftigare år från år.
Dess hela struktur, dess flora och fauna gav den bästa bild som
tänkas kan av ett stycke Stockholmsnatur i tyst kamp med
den framväxande storstaden. Vissa lyckliga omständigheter,
de att sjöns stränder bestått av Danviks hospital tillhörig
donationsjord, gjorde att staden aldrig kom att taga sjön i
besittning på samma effektiva sätt som till exempel
Brunnsviken. De gamla gåvobreven från kung Göstas dagar
hindrade ett småplottrigt styckningsarbete av egendomskomplexen
kring sjön. — När så staden för några år sedan erövrade sjön,
skedde det i ett slag. Sjöns framtid är att bli en kanalränna
endast mellan varuskjul och hamnplatser samt industrikomplex.
Hammarbysjö^områdets framtida utformning är dock ett
problem som långt ifrån slutbehandlats. Farledens framdragande
är visserligen dess viktigaste faktor, men därefter kommer de
gamla sjösträndernas bebyggande. Kommunikationskraven
tala för väldiga hamnanläggningar, industrien begär
fabrikstomter. Helt säkert måste i väsentlig grad estetiska och
naturbevarande intressen skjutas å sido — och de ha redan nu
ringa beaktats. Men man har rätt att hoppas, att de naturliga
förutsättningar, som verkligen finnas, skola utnyttjas på ett sådant
sätt, att det, som en gång dock varit en idyll, icke skall behöva
i framtiden utgöra en alltför abrupt övergång mellan staden
och dess nya ram av natur i söder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
