Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
att en bolagsarbetare, som ämnade besöka »Getstugan», snävade under
den kinkiga passagen på bergets sluttning och skadade sig så illa, att
han avled efter framkomsten till Hede kyrkoby, dit han forslats.
(En annan uppgift, som Lindström lämnar på tal om Ulvberget, låter
egendomlig. Han påstår, att där skall växa liljekonvaljer med gula
blommor).
Då platsen är av betydelse framför allt såsom utsiktspunkt och därför
har alla förutsättningar att bliva ett omtyckt mål för vandringar och
utflykter, måste det anses lyckligt att vägen dit förra våren gjorts
lättare och mindre farlig. Gästgivaren P. Olssön i Hede företog sig
nämligen då att jämte några andra för saken intresserade personer
upp-rödja en ordentlig gångstig till »stugan» och att anbringa skyddsräcken
på de ställen, som voro särskilt farliga att passera.
Stigen utgår från den punkt, där den nya landsvägen skär den gamla,
alldeles mitt för berget, och här har till ledning en vägvisare blivit
uppsatt. Avståndet härifrån upp till »Getstugan» utgör c:a 450 meter.
När man kommit dit upp, har man en ståtlig utsikt över Sonfjället och
Ljusnans dalgång med omgivande höjder.
Sedan »Getstugan» sålunda, tack vare Herr Olssons och hans
medhjälpares osparda möda, gjorts mera tillgänglig och känd, har
densamma under sistförflutna sommar besökts av såväl befolkningen i
orten som turister.
E. B.
De första fridlysta naturminnesmärkena i stad.
Enligt till årsskriften ingånget meddelande från lektor O. M. Floderus,
Västerås, har k. bfhde i Västmanlands län genom beslut av den 6 sistlidne
mars, på framställning av planteringsnämnden i Västerås, förklarat
såsom fridlysta naturminnesmärken dels en större tall med
paraply-formig krona, benämnd »Djäknetallen» och växande inom fil. dr
J. Nordensons fastighet på Djäkneberget, dels ett större flyttblock
(cirka 4 m. högt och 13 à 14 m. i omkrets), beläget på den direktör
E. Falk tillhöriga fastigheten nr 3 i kvarteret Paulina i Västerås.
Såsom lektor Floderus framhåller, äro dessa naturföremål de första
i stad som blivit fridlysta enligt naturskyddslagen.
Att det är i Västerås, föregångsstaden på det kommunala naturskyddets
område, som detta skett, beror icke på någon tillfällighet.
Måtte andra städer och samhällen följa exemplet, och måtte våra
kommunala myndigheter så småningom få ögonen öppna för den enkla,
klara sanningen i följande ord av Karl Starbäck:
»Intet pryder mer än ursprunglig natur. Ett naturminne, en vacker
lund, en egendomlig klippa kan mitt i en storstad vara av större värde
än en bronskung på sitt postament, omgiven av snirklade rabatter och
klippta gräsmattor».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
