Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
är fullt exakt, — att döma av fotografierna förefaller det som om måttet
vore något överdrivet — skulle vi här ha att göra med Sveriges näst
största träd med endast 75 cm. mindre stamomkrets vid brösthöjd än den
gamla resen å Norra Kvill i Tjust. (Se Sveriges natur 1917, »Sveriges
största träd » av Waldemar
Bulow, sid. 66 och följ.)
Herr Hansson meddelar
vidare, att arrendatorn till
marken, där eken växer,
lantbrukaren Jöns Olssön
är mycket intresserad av
trädet och vårdar
detsamma. »Han har», heter
det vidare i meddelandet,
»för cirka trettio år sedan
utgräft och urholkat eken
och därpå inrett densamma
med bord och bänkar samt
givit den namnet ’Pans
borg1».— Ett något
egendomligt sätt att visa sitt
intresse för det ärevördiga
trädet, tycka vi sena tiders
barn, som fått en annan
uppfattning om vad
pieteten kräver av oss gent
emot naturens skapelser.
Men betänka vi, att
»stugan» i eken kom till för
30 år sedan, då
naturskydd ännu var ett okänt
begrepp, skola vi kanske
känna oss hågade att icke
döma denna påtagliga
vandalism alltför hårt. Att
herr Olssön verkligen
hyser varmt intresse för den
gamla trädjätten framgår oförtydbart av det av honom författade
versifierade äreminne över eken, som ställts till vårt förfogande, men som
vi av utrymmesskäl här icke kunna återgiva.
Hade vi icke svart på vitt rörande tillkomsten av »stugan» i eken,
skulle det ha legat nära till hands att antaga, att den en gång tjänat
ett verkligt praktiskt ändamål.
På den tiden det ännu var vanligt att låta svinen gå på bete i »ollonskog»,
brukade man nämligen såväl i södra Sverige som i andra trakter av Europa
med förkärlek använda sig av ihåliga ekar såsom tillfälliga grisstior. Men
som sådan har »Killerödseken», att döma av det föregående, aldrig tjänat.
Thor Högdahl.
FOTO ANSH.
HANSSON,
RÖSTÅNGA
»KILLERÖDSEKEN» PÅ NÄRMARE
hall. obs. bordet inne i trädet
(från sv. dagbladets
naturskyddspristävlan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
