Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Vandringar och färder.
Nya naturskildringar av Paul Rosenius.
Julens bokflod har bjudit på många, kanske alltför många böcker
av naturskildrande innehåll, men inför ett nytt arbete av Paul Rosenius
kan man ändock icke stå likgiltig.
Det ligger något nästan religiöst i denne författares hängivna dyrkan
av naturen, och hans besjälade, färgrika språk har något av
förkunnelse över sig, något som med eller mot ens vilja griper och rycker
en med.
»Vandringar och färder* är en samling på G. V. K. Gleerups förlag
utgivna skildringar, tillkomna vid olika tider och hänförande sig till
så vitt skilda trakter av jorden som det nordligaste Lappland och
Saharas öknar. Efter ett inledningskapitel, vari han med säker hand
skisserar upp de viktigaste dragen i vårt lands mångskiftande natur,
för oss författaren till några sydsvenska naturorter, som kommit att utöva
en särskild dragningskraft på honom i hans egenskap av fågelkännare:
Måkläppen, den lilla sandiga holmen utanför Falsterbo, vars rika
fågelliv blivit skyddat på hans initiativ, Stora Karlsö med dess fågelberg,
de för sin sällsynta fågelfauna ryktbara ölandsmossarna och Skanörs
Ljung, denna sällsamma vildmark, som för författarens minne står som
det stora äventyret, men som nu även den håller på att uppslukas av
kulturen. I en satirisk betraktelse över »Idyllen vid Ransvik» tecknas
det kälkborgerligt groteska badlivet mot bakgrunden av Kullabergs
härliga natur. Och så ställes kosan mot norden, till Sjaunja-myren
och Gellivare-Dundret och vidare till Karesuando och ännu längre norrut
efter finska gränsen. Det är präktiga bilder av land och folk, som
upprullas för oss under färderna uppför vildmarksälvarna och
vandringarna över myrar och fjällhedar. Huvudändamålet med resan är
emellertid alltjämt de ornitologiska studierna, och man gläds med
författaren, då han efter ansträngande dagar i ödemarkerna äntligen vinner
lön för sina mödor i upptäckten av någon sällsynt, länge eftersökt
vildmarksfågel. Bokens andra avdelning, »Nordafrikanska strövtåg»,
är en reseskildring, sådan som endast den borne naturiakttagaren och
naturlyrikern förmår åstadkomma. Läs t. ex. skildringen från de solbelysta
Atlasbergens grönskande sluttningar eller morgonstämningen i öknen
utanför Biskra. Praktfullare och mera illusoriskt givna naturmålningar
i ord torde man få leta efter.
De vackra och intressanta bilder av landskap, människor, djur och
växter, som illustrera arbetet, utgöra samtliga prov på författarens
kända skicklighet som fotograf och kamerajägare.
Thor Högdahl.
(Ur Aftonbladet d. 22. 12. 1919.)
Sveriges natur 1920. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
