Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1921 / 15 (1910-1935) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

15

djurvärld där kunde fortleva, utan måhända även bävern och
kanske t. o. m. också vildrenen dit kunde återinföras. En
naturreservation i Sjaunjamyren har ju varit påtänkt, och
kunde Sjöfallsparken utsträckas ända dit vore mycket vunnet.
Om detta skulle nödvändiggöra inköp av ett eller annat nybygge,
så borde ett sådant hinder icke vara oöverkomligt.
Den av vetenskapsakademien redan ifrågasatta utflyttningen
av parkens västra gränslinje, vilken ur andra synpunkter kunde
vara önskvärd, torde för tryggande av björnens tillvaro vara
av mindre betydelse.


VINDFÄLLD JÄTTEFURA VID STORA SJÖFALLET          FÖRF. FOTO AUG. 1915.

Om det skulle visa sig, att den här framlagda tanken till
björnens fredande vore lämplig att realisera, så borde även
en omläggning ske av turistleden genom Nationalparken.
Denna trafik framför allt till Stora Sjöfallet har med Saltoluokta
som utgångspunkt under de allra sista åren blivit
mycket livlig, och även turistfärderna förbi Lilla Sjöfallet
över Teusajaure till Kebnekaisse hava blivit allt vanligare.
Sedan Stora Sjöfallet förlorat i betydenhet och Lilla Sjöfallets
idylliska omgivning blivit förstörd, vore det ur många synpunkter
önskvärt att leda turisttrafiken andra vägar. Även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>