Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
meda polifolia) rikast, därnäst kråkbär, tuvig ängsull (Erio-
phoram vaginatum), hjortron, odon och islandslav, där-
näst blåbär och Dicranum Bergen, allt i en matta av vit-
mossa. — Vidare bär fjället dvärgbjörk, lappvide och grön-
vide (Salix phylicifolia), fjälltålta, norsknoppa (Gnaphalium
norvegicum), lingon, knubbstarr (Carex rigida)y luslummer och
fjällummer (Lycopodium selago och alpinum), fjällbräken (Athy-
rium alpestre), björnmossa och riklig Loiseleuria procumbens;
samt längre ner kvanne (Angelica archangelica), fjällven
(Agrostis borealis) och fjällkampe (Phleum alpinum). Inalles
7 alpina och 6 subalpina arter (allt enligt Gunnar Samuels-
son). En- såsom i alla Dalfjäll torftig men i sin enkelhet
helgjuten och förnäm flora.
Högst på toppen, där nu triangelmärkets stång reser sig
med sin tunna, sägs förr ett utsiktstorn ha stått, och från
det lär man ha sett själva Stockholm! En gubbe brände det
för att komma åt järnet; järn har också verkligen hittats
däruppe, — Om också ej så vidsträckt som sägnen påstår,
har man dock en mäktig rundsyn omkring sig från den
tunga kupolens hjässa. Närmast ljunghedar och mosshedar
med bärris på sluttningarna ovanom skogsgränsen, som på
den brantare västsidan är skarp och tydlig (bildad av gran,
se bild 3). Östsidan sluttar saktare ner mot högtbelägna
myrar med dvärgbjörk och hjortron och enstaka mariga barr-
träd, somliga halshuggna av stormar och snötryck, lågvuxna
åldringar med knotiga grenar och vresig krona på en grov
stam. — Runt omkring högklinten ligga myrar i skålar mellan
nakna mindre fjällknölar och på deras steniga glest bevuxna
sluttningar; norrut är det en härva av åsar och klättar bred-
vid och bakom varann, närmast Lillvaln, Lövberget, Barkbu-
berget, längre bort Styggberget, Kladdklätten, Trångvaln,
Högvikskyrkans mörka topp, Kliva, en kluven ås med brant
stupande ändar, Skärsjepe (var bokstav uttalas för sig, inga
sjeljud!) = Skärskeppet, ett helt skepp av skär! Och långt,
långt bort Fulufjäll som en luftblå rand.
I öster står Länsmansberget, där hålla tjädrarna till och
älgarna i skog och myr däromkring. Storälgarna gå gärna
ända upp på fjällsträckningen, och i branternas skog trivas
ripor. Åt sydöst, söder och sydväst ser man ut över ett
vidsträckt skogland med bergknösar, myrar och sjöar i södra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
