Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
vanligen förlora sin prakt flera veckor (!) förr än på östra
sidan av berget (Varvsberget)» . . .
Våren 1917 den 23 april började ett sådant sydligt »västan-
väder» blåsa över Hornborgasjön. En stark nederbörd hade
förut ökat vattenmängden, och nu
skedde islossningen. Sjön bröt
upp, isflaken satte i drift och hela
massan pressades med våldsam
kraft in mot ostlandet. Skruvis
tornade till små isberg, synner-
ligast vid uddarna, där stora
flak sköto upp vidare över stran-
den, rivande med grus och stenar
eller avflänsande grässvålen, som
rullades ihop till balar under dem.
Utanför låg packisen upplagd likt
tegelpannor på ett tak, men åt
sydväst gick sjön ren, och under
Dagsnäslandet speglade en ljus
vattenvåd framför fjolårsvassar
och gungflyn.
Tydligare vore svårt att med
få ord visa den roll drivis och
vindar spela för dessa sjöars vege-
tation. Så har den årliga islossningen i århundraden skrapat
och bottenhyvlat i nordost och lagt upp vallar av grus och
jordtorvor. Ej underligt, om det lugna vattnets floror kapitu-
lerat inför detta grova artilleri och hållit sig undan inom
de motsatta strändernas fredade områden. När efter denna
första påfrestning även vågrörelsen får sin bränningsstrand
i norr och öster, är det sörjt för, att det spirande liv, som
vågar uppstå här, blir ett sparsamt och härdat släkte.
Åtskilligt kunde vara att tillägga om den obrutna isens
verkningar, om råkar och isveck, som draga fram alltid
längs samma stråtar varje vinter, men det hör icke till de
saker, som nu tarva uppmärksamhet. Klart är emellertid,
att om en silursjö har en längdutsträckning, som närmar sig
resultanten för de vindar, som mest blåsa, den följdriktigt
måste äga en kraftigare utbildad typkaraktär än andra lik-
nande (Tåkern!).
FIG. 7. ÖVERSIKTSKARTA
MOSSENS OCH VÄXTLIGHETENS UTBRED-
NING OCH LÄGE SAMT DJUPFÖRHALLAN-
DENA I VARTOFTASJÖN. UPPGJORD AV
FÖRF. lyl6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
