Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
vändning för vassarnas tillväxt och för flytblads- och under-
vattensvegetationen i synnerhet. Växtligheten ökade ute i sjön
och gjorde ingalunda villkoren sämre för vattnens fågelliv. Det
blev mossarnas vadande fåglar, som fingo sitta emellan. I Horn-
borgasjön kommo t. ex. svanen och skrattmåsen in efter 1874 års
sänkning till 1.6 m. djup. Först när den sista enmeterstapp-
ningen blev verklighet, tog svanen till sist alldeles slut. År 1915
minskade han plötsligt, sommaren 1920 till blott 6 bobyg-
gande par; 1921 fanns ej ett enda mer. Doppingen, som
kan komma under vårflödet, ser sig ej mäktig att uthärda
sommarens grunda vatten på blott 2—3 dm. Viggen, den
roliga dykanden, har upphört med sina kvällsdrag av samma
orsak, han som av ålder och tradition var en verklig horn-
borgafågel.
Så har nu skett emellertid, att sumpmarkernas fågelliv i
stället ökat. Det har spoven, vipan och enkelbeckasinen gjort,
kanske den lilla svartbröstade snäppan också, men brushanen
är borta sedan flera år, och det är värst av allt. Tranorna
kunna ses i hundratalet fullt, och hägern, som sommaren
1920 häckade på Mösseberg, slog sig det året ner på allvar
som fiskare i sjön, och dit kom hela familjen omsider, vilket
såg ännu trevligare ut. Sådana händelser äro dock av till-
fälligare art. Här vill jag inflika en bit om korpen. Det
hör ock till överraskningarna, att han på sistone uppsökt sin
gamla sjö. Så fann jag (sommaren 1918), att han ännu och
sedan hedenhös kanske häckade i Vråhålan på samma berg,
och då fick den nyheten sin förklaring.
Vad den närmaste tiden bringar i möte, är i övrigt icke
gott att veta. I skrivande stund läses nämligen i en orts-
tidning: »Delägare i Hornborgasjöns sänkningsförening kallas
till extra sammanträde den 2 mars för att besluta om förslag
att uppföra en fördämning vid sjöns utlopp eller återställa
sjön i dess förra skick». Sileto et speraf
Till traktens naturhistoria hör till sist, att alltjämt en livligt
besökt flyttfågelväg1 genom den forna havsviken upp i Viska-
dalen via övre Ätran drar in över silurbygden. Vildgässen
ha här sin säkerligen mest besökta flyttningsstråt, och sång-
svanar, änder och norrländska vadare gå densamma leden.
Som en summarisk överblick och tillbakablick genom år-
1 Se "Flyttfågelstudier", Fauna och Flora 1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
