Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
Med även en ganska enkel motorbåt kan man komma
rätt fort och bekvämt ut till yttersta skärgården. De tjuv-
skyttar, som folket nu klagar över där ute, äro sådana som
skjuta fågel från motorbåt (vilket som bekant är förbjudet).
Dessa tjuvskyttar synas kunna tillhöra alla möjliga samhälls-
klasser, men mest vara landsortsbor längre in från skär-
gården och från fastlandet. Dessa tjuvägga även om de
komma åt [O. H.]. Men ännu en ny kategori fågelvänner,
som ej kunna räknas med bland tjuvskyttarna, ha kommit
med i konkurrensen tack vare motorbåtarna. Det är herr-
jägarna. Numera, då man i en snabbgående motorbåt på ett
par timmar kan komma från Stockholm ända ut till de yttersta
fågelskärgårdarna, och under färden sitta i bekväma korg-
stolar på akterdäck och dricka grogg, börjar det bli fashio-
nabelt att ha sin egen lilla skärgård i havsbandet. Ur natur-
skyddssynpunkt är detta ofta i och för sig ej så farligt, ty
mången gång har den nye ägaren likväl bättre uppfattning
av jaktvård, en och annan gång t. o. m. om naturskydd (jfr
Sv. Natur 1920 sid. 165) än de gamla. Dessutom har stock-
holmsherren i regel ej tid att vara där ute så länge. Ja, från
en viss synpunkt sett är jaktgrosshandlarnas markförvärv där-
ute i havsbandet rent generellt sett gagneligt ur naturskydds-
synpunkt. Det som framför allt gör att många skärgårdar
utödas så hänsynslöst är nämligen den omständigheten att
delägarna äro så många. Om, såsom ofta är fallet, laga skifte
mellan delägarna ej ägt rum, kan den ene ej neka den andre
att jaga etc. var som helst i hela skärgården, varav följden
blir att ingen försöker »hävda» skärgården med förstånd, utan
alla kappas att få något med av de årligen sinande förråden
av fågel och ägg. Om en stockholmare samlar hela skär-
gården på en hand, bortfaller ju denna olägenhet, dock endast
om den nye ägaren är nog kapitalstark och intresserad att
hålla bevakning åtminstone under våren. Olyckan är näm-
ligen, att förutom den nye ägaren alla de gamla anse sig
fortfarande ha rätt att jaga och ägga precis som vanligt, åt-
minstone då ingen ser det. Resultatet av det hela blir så-
lunda allt för ofta att förutom den ordinarie vardagliga jakten
och äggningen ett extra blodbad anordnas en gång om året, då
grosshandlaren och hans jaktsällskap kommer ut. En fiskare
från Rödlöga, som brukar bo på Ängsskär hela somrarna, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
