Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
ock med Gillöga, som kanske har de allra bästa förutsätt-
ningarna som fågelskyddsområde [22], men av ålder är rätt
människopåverkat.
Det föreslagna området ligger där skärgården är som bre-
dast och zonerna äro bäst utbildade. Stora Ängsskär, Röd-
löga Storskär och Norrpada äro trädklädda, resten tillhör den
trädlösa zonen. På Rödlöga Storskär och framför allt på
Stora Ängsskär är den yttersta skärgårdens lövängsvegetation
väl företrädd [28, 29] och Norrpada hyser en rik idgrans-
förekomst, som torde vara en av de märkligaste i hela skär-
gården [29]. De övriga äro trädlösa fågelskärgårdar med
utomordentliga förutsättningar för ett rikt fågelliv. För när-
varande är detta åtminstone kvantitativt bäst i den redan
ovan omtalade Söderskärgården (Lygne skärgård), där det
vårdas av ägaren, däremot i Fredlarna, som torde ha ännu
bättre förutsättningar, för närvarande ganska dåligt, av ovan
angiven orsak. Om området skulle komma i åtnjutande av
skydd, skulle det ej dröja länge förr än fågellivet där skulle
vara minst lika rikt som i Söderskärgården. I Ängsskärs
skärgård häckar på ett ställe tordmule, och i Söderskärgården
förekommer den ganska rikligt. I Ängsskärs skärgård häckar
vidare ännu bl. a. grågåsen (gjorde det åtminstone 1914 [!]),
visserligen endast ett eller annat par.
För alla skärgårdar inom det angivna området gäller att
de äro betydligt mera opåverkade av människan än de flesta
andra av motsvarande läge och naturbeskaffenhet, som man
kunde välja på. Ingen av dem utom Skarv är upptagen i
Humbles lista över fiskeskär, och av Sundevalls redogörelse
för skärgårdens fiskeställen framgår, att även det ej varit av
någon betydelse i detta avseende. De voro alla »mera be-
tydande för sälskytte än för fiske» [35, s. 204]. Ingen av
dessa skärgårdar synes heller någonsin ha varit bebodd året
runt, med undantag av Stora Ängsskär, där en man någon
vinter bodde ensam, t. o. m. utan hustrun, som ej ville vara
där [C. H.]. Ingen av de nämnda skärgårdarna är heller nu
av någon större betydelse som fiskeställen, med undantag
möjligen av Fredlarna ibland för flundrefiskets skull. Om
man jämför det föreslagna området t. ex. med den söder
därom lika långt ut belägna komplexen Björkskär—Nassa —
Gillöga —Svenska Högarna, är kontrasten slående med avse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
