Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
Bäverns återinplantering i Jämtland.
Vid Jämtlands och Härjedalens Naturskyddsförenings årsmöte den 29
sistlidne mars beslöts att med ledning av dr Fr. Svenonius beskrivning
1880 (jfr "Sveriges Natur" 1910) företaga en förnyad undersökning av
den ur geologisk synpunkt enastående märkliga Bjurälvdalen i Frost-
viken, därvid särskilda forskningar rörande eventuella lämningar efter
bävervisten skulle göras.
För några år sedan förde jag på tal återinplantering av en bäver-
koloni och nämnde därvid ett par lämpliga platser i västra Jämtland.
Nu, sedan ovannämnda beslut fattats, slog det mig med ens, att jag ej
förr tänkt på Bjurälvdalen, fordom — som redan namnet röjer — ett
älsklingstillhåll för bävern. Här kunna två viktiga naturskyddsfrågor på
en gång lösas. Som en geologisk märklighet av första rang bör Bjur-
älvdalen fridlysas, och samtidigt bör i denna för bävern paradisiska
nejd Sveriges första åter uppståndna bäverkoloni få sin fristad.
Bävern har uråldriga anor i vårt land. I de gamla landskapslagarna
(ända fr. 1200-talet) omnämnes bävern. Och vad Jämtland angår, där
bävern förmådde hålla sig kvar i årtionden, efter det den utrotats i
landet i övrigt, bekräftas hans talrika förekomst bl. a. av äldre tiders
krönouppbördslängder. Så inlevererades t. ex. år 1568 från Jämtland
till "Kongl. Maj:tz Schinn Cammar" på Stockholms slott 35 stycken in-
köpta bäverskinn. Priset växlade betydligt, allteftersom det var "stora
swarte, små passelige swarte", stora eller små "blackota bäffrar". Jämt-
land är kanske ock vår enda provins, där sägner om bävern ännu leva
kvar på folkets läppar.
Enligt en uppgift av prof. Jägerskiöld dödades redan omkring 1800
den sista bävern i Småland. Så sent som 1842 skall en bäverkoloni
iakttagits i Närke. I Jämtland fördes ett intensivt utrotningskrig, men
trots detta fanns bävern på många håll till framemot mitten av 1800-
talet och enstaka även senare. En uppgift att den sista bävern dödats
så sent som 1892 (vid Harrsjön i Alanäset) har man måhända ej säkert
belägg på, vanligen räknas den 1871 fällda som den sista. I Bjurälv-
dalen dödades den sista omkring 1850 av en Peil’ Persson från
Långsele, en stor "bjurdödare", vilken slutade sitt liv som själv-
mördare.
Fridlysning av och en bäverkoloni till Bjurälvdalen vare nu lösen!
Jämtlands och Härjedalens Naturskyddsförening är väl närmast till att
ombesörja de förberedande åtgärderna, men föreningen har ej ett öre
till kostnadernas bestridande. Det är dock en i bästa mening allmän
nationell gärd att främja denna sak och i någon mån avplåna en gången
tids försyndelser. Den goda verkan av en sådan handling borde ej
utebli. Den skulle förvisso, ej minst hos det uppväxande släktet, göra
intryck och skapa en vidgad och bättre förståelse för naturskydds-
strävandena.
Vem sträcker först ut sin varma hand med en grundplåt till Sveriges
första åt er uppståndna bäverkoloni i Bjurälvdalen?
Östersund i april 1921. Edc Fe$ün
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
