Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skurugata-dalen är blott en del av den strängt taget
sammanhängande Skurugata—Försjön - Bogårdsdälden. Dalgången
fortsätter nämligen från »Gatans» södra mynning, ehuru ej så
väl utpräglad och utan några i dagen trädande bergväggar
till Försjön för att sedan följa sjöns östra branta strand och
sluta med en väl markerad skåra mellan Rostock och Bogård.
Omnämnd och avbildad redan i Eric Dahlbergs Suecia
Antiqua et Hodierna och sedan dess skildrad åtskilliga gånger,
torde Skurugata-dalen med alla skäl kunna kallas ett klassiskt
naturminnesmärke, värt att införlivas med skildringarna i
»Sveriges natur», så att det icke bortglömmes av dem, som
leva i naturskyddsrörelsens århundrade. Jag tror för resten,
att utom av naturintresserade i Eksjönejden samt av geologer
av facket torde denna märkvärdighet vara rätt litet känd av
vårt lands naturvänner. Den store Ydreskildraren L. F. Rääfs
beskrivning av sevärdheten i ett brev till Gjörwell år 1808
känner väl ej mången och knappast heller framställningen i
Svenska familjejournalen av märket H. A. W. Ln år 1873.1
Mera bekant borde Albert Engströms teckning i ord och
bild därav i »Mitt liv och leverne» vara. Dessutom har
professor Rudolf Kjellén lämnat en framställning av Skurugata,
vilken ingår som nummer IV i en serie skildringar »Bland
småländska raviner» och publicerats i Göteborgs Aftonblad den
25 juli 1903/ varjämte platsen finnes beskriven hos Allvin j
hans »Beskrifning öfver S. Vedbo, Mo och N. Vedbo härader».3
Samtliga dessa skildringar skola helt eller delvis återgivas
i det följande. Utom att de. skänka en livfull karaktäristik
av platsen i fråga kunna de vara goda prov på olika tiders
och människors syn på en naturmärkvärdighet.
Vilken väg bör man välja för att bekvämt uppnå
Skurugata? Eksjö är givetvis den naturliga utgångspunkten och
Eksjö — Österbymobanan den bekvämaste färdevägen. Mera
1 Tillvaron av skildringen i Svenska Familjejournalen har påpekats för mig av
landsfiskal C. Agelin i Eksjö.
2 Enligt benäget meddelande av prof. Kjellén i brev till förf. den 10/<l 1922.
Denna prof. K:s skildring har tyvärr ej varit mig tillgänglig.
3 I något av Linnés arbeten lär Skurugata vara omnämnd, men jag har tyvärr,
trots efterforskande, ej kunnat finna stället i fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
