Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
uppträder på ett rätt litet område, som han lyckats tillkämpa
sig och behålla» (anf. arb. sid. 14).
Vi kunna ej här uppräkna alla de olika artfynd av mossor,
som äro gjorda i Skurugata, utan hänvisa den intresserade
till avhandlingen ifråga. Endast ett par särskilda
egendomligheter skola beröras.
»Anmärkningsvärd är», skriver Tolf, »den ganska ymniga
förekomsten i östra delen af Stereodon imponens —
klippformen. Denna mossa, som i Nord-Amerika är ganska allmän,
men på kontinenten särdeles rar, uppträder synnerligt rik och
praktfull i skurorna och på en mängd andra tjänliga lokaler
på småländska höglandets östra sluttningar» (anf. arb. sid. 17).
I artförteckningen heter det om denna mossa: »Stereodon
imponens = Hypn. imponens. På klippor, stundom på jord
bland ljung, sällsynt. Hult: Skurugata! och Hesslåsdam
ymnig och m. fr.» (sid. 92).
Vidare framhålles, att åtskilliga av de observerade
småländska mossarterna i mellersta Europa ha sin utbredning på
Tysklands högre berg samt på Alperna, varför deras
sydsvenska ståndorter sålunda få betraktas som mycket isolerade.
»I följd häraf, samt i betraktande af svårigheten att förklara
deras nog fristående växtplatser såsom en i senare tid skedd
kolonisering, hyser jag ingen tvekan att betrakta dem som
relikter af en flora med mera nordisk karaktär än den, som
Smålands nuvarande mossflora eger» (anf. arb. sid. 19).
»Bland provinsens mossor är ingen till sin utbredning
egendomligare än Jungermania orcadensis, perlan bland
Skurugatas rariteter. Enligt ’Musei Seandinavici in systemate novo
naturali dispositi a S. O. Lindberg Upsaliœ 1879’ skulle
densamma inom florområdet endast förekomma i Norge ’pluribus
locis’; Hartman uppgiver likväl i ’Handbok i Skandinaviens
Flora’ 10:nde upplagan denna art vara funnen i Lule
Lappmark, Herjedalen samt Dalarna. Huru härmed än må vara,
är det småländska växtstället så enstaka, att man här om
någonsin kan vara övertygad att hafva framför sig en växt,
hvars reliktnatur är ställd utom allt tvifvel. Den lemnar
äfven en glänsande bekräftelse på Hults ord i ’Mossfloran
mellan Avasaksa och Pallastunturit, att de svårtillgängligaste
lokalerna åt de sista återstoderna af försvunna tiders vege-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
