- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1922 /
42

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

Sceptrum carolinum t., Cirsium heterophyllum t., Solidago virgaurea t.,
Deschampsia cœspitosa t.

Bottenskiktet under 0.05 m. är brutet och svagt. Det består av
Dicranum s-r., Hylocomium s., Sphagnum s.

Älvens lopp genom myren är ytterst slingrande men följer
icke reglerna för vanlig serpentinisering. Någon faktor tyckes
hava stört utvecklingen. Strömmen är så pass stark, att virvlar
synas, men man kan ro så långt starrmyren räcker. Vattnet
är klart såsom alltid i kalktrakter. Bottnen består av sand,
som icke fräser för saltsyra. Den kommer tydligen från de
fluvioglaciala åsar, som genomskäras ovan myren. I allmänhet
är bottnen steril, men omkring 300 m. ovan mynningen finnes
en sträcka, som grönskar av Potamogeton alpinus och Nitelia
opaca.

Omkring 400 m. från mynningen mättes vattenmassan och
dess hastighet d. Ys- Den utgjorde 213 kbm. i minuten.
Älven var här spak (c:a 13 m. i minuten), 15 à 20 m. bred
med ett största djup av 1.8 0 m. Vattenståndet hade dock
sjunkit över 2 dm. på 24 timmar och sjönk fortfarande ett
par dagar för att sedan börja stiga igen på grund av regn,
som den 7 aug. kulminerade i en nederbörd, ej skådad i
mannaminne i dessa trakter. Bjurälven i sitt nedre lopp och
Leipikvattnet stego plötsligt c:a Va m. Nederbörden utgjorde
39 mm., på vissa platser nära 50 mm.

Vattenmassans mätning skedde vid de från älvens mynning
först påträffade bäverkanalerna (jfr bilden s. 59). Ovanför
hade bottnen på flera hundra meters sträcka en stor mängd
gropar, lika jordtrattar (doliner), 1 à 2 m. djupa och 2—5
m. i diameter, med väggar av sand eller skiffrig kalksten.

Om de äro doliner, måste det rinnande vattnet ha danat
grottor under älvens botten, vilken därvid måste hava legat
åtminstone någon meter ovan sjöns nivå. Något instrument,
varmed denna sak noggrant kunde kontrolleras, medfördes
icke. Skulle dolinernas botten en gång visa sig ligga under
sjöytans nuvarande medelnivå, — och det ser så ut, — så
får väl detta anses bevisa, att sjön förr haft lägre vattenstånd.

Längs hela sitt lopp genom myren eller sandslätten omgives
älven av gles fjällbjörkskog med sammanhängande gråvidesnår
i övre fältskiktet eller i snårskiktet. Bilden (s. 43) är tagen från
ett ställe, där älven skurit av en slynga, enligt Olof Persson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1922/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free