Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
fogade karta med tillhörande beskrivning och omfattande en
areal av 11 har — måtte varda fridlyst som
naturminnesmärke, och får jag till utredning av ärendet anföra följande:
1. Lövängen Södra Hammaren utgör en gammal holme
vid Hjälmarens norra strand, som genom sänkningen
förenats med fastmarken. Till det begärda fridlysningsområdet
har även lagts en del av omedelbart intill slutande
landvinning, närmast för att lämna material till studiet av
lövängsvegetationens utvandrande på densamma.
2. Angående lövängens betydelse ur naturskyddssynpunkt
•har professor R. Sernander, Uppsala, meddelat följande:
»Hamrarne i Götlunda och bland dem särskilt Södra
Hammaren ha i hög grad ådragit sig uppmärksamhet ur
botanisk, växtgeografisk samt i någon mån även malakologisk
synpunkt. De upptäcktes av O. G. Blomberg, vilken jämte
C. Hartman och P. Hellbom lämnat de viktigaste bidragen.
Efterföljande är grundat på mina uppteckningar å platsen
den 27 maj 1917.
Södra Hammaren är till sitt artbestånd en av mellersta
Sveriges allra rikaste lövängar. Skogsskikten bestå av ek,
lönn, björk, asp, rönn, alm, hägg, gran och vildapel;
busk-beståndet av hassel, måbär, try, olvon etc. Ur de
osedvanligt rika fältskikten tillåter jag mig framhålla sådana för
Nerikesfloran märkliga element som:
Asperula odorata, Convallaria multiflora, Dentaria
bulbifera, Carex riparia, Festuca silvatica, Festuca gigantea, Poa
sudetica, Orobus niger, Milium effusum.
Bland kryptogamerna märkas Pyrenula nitida, som här har
sin nordgräns i Sverige, Ustilago grandis på Phragmites,
Ric-cia natans etc.
Det är åtskilliga omständigheter, som bestämt peka på, att
Hamrarnes vegetation ganska troget återspeglar den, vilken
en gång klädde stränderna av Litorinahavet då detta under
den yngre stenåldern intog Hjälmarbäckenet. Utan överdrift
kan Södra Hammaren också betecknas som den mest
karakteristiska reliktförekomsten vi äga av den postglaciala
värmetidens lövängsvegetation i det inre Svealand. Det lider intet
tvivel, att det icke för den svenska naturhistoriska
forskningen, närmast den växtgeografiska, skulle vara av vikt och
värde att få denna klenod effektivt skyddad för all framtid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
