Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
I mitten på förra århundradet kom så den stora
sjösänkningen och därmed följde en betydlig utvidgning av holmens
yta. Sannolikt var det ej långt härefter, om möjligen ej redan
före sänkningen, som getterna utsläpptes på holmen. I annat
fall hade säkerligen ett strandsnår hunnit växa upp. Så tycks
emellertid ej varit förhållandet. Några personer från S. Unnaryds
socken, som i sin ungdom besökte Högaholm för 40—50 år
sedan, ha haft vänligheten att meddela vad de minnas om
holmens dåvarande växtlighet. Alla erinra sig från dessa sina
besök att holmen, sålunda ända in på 1870—80-talet, var
trädlös. Rullstensgruset var i stället till stora delar täckt med
ljung, kråkris, mjölon1 samt lindris. Mot slutet av 1880-talet
lära getterna för sista gången ha tagits från holmen. Det
är således från denna tid vi räkna begynnelsen av den
nuvarande skogsvegetationens uppväxt. Redan omkring 10 år
efter getternas borttagande tycks lindriset ha skjutit upp ganska
betydligt i höjden; det lär då ha funnits uppe på topplatån
särskilt i den stora gropen en dunge av smala lindar, och
det är just där man finner de tjockaste stammarna i den
nuvarande lindskogen.
Hur gammal är då lindens förekomst på Högaholm?
Säkerligen tillhör den holmens äldsta vegetation. Linden visar icke
någon tendens till spridning i vårt land utan är i stället i
avtagande. Men då kan också dess på sista tiden så
plötsliga förvandling till skog synas gåtfull. Betningen kan
ju ej alltid ha varit den förhindrande faktorn; getterna ha ju
först på senare tid släppts ut på holmen. Kanske ligger
hemligheten åtminstone till en del just i denna. Vi veta att
Högaholm förut varit till stora delar täckt med en risvegetation,
vari lindris ingick. Som denna kom att utgöra getternas
huvudsakliga föda, var rullstensgruset säkerligen ganska
bar-skrapat vid tiden för getternas borttagande. Lindriset stod
dock säkerligen kvar. Det är ju mycket tänkbart att denna
rismattas hastiga uppväxande till skog nu blev möjlig tack
vare frånvaron av de andra risen, som sålunda skulle ha genom
en stark konkurrens verkat förhindrande på lindrisets
uppväxande till sin mera naturliga fysiognomi.
Den vegetation, vars huvudsakliga sammansättning och historia
1 Detta ris finnes numera ej kvar i ett enda individ, så mycket märkligare som
det lär ha varit gott om det vid tiden för deras besök.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
