Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Det hänsynslösa sätt, varpå älgjakten på senare tider
bedrivits i vårt land, har gjort att frågan om
älgstammens bevarande
från att hava varit ett rent jaktvårdsspörsmål blivit av en
viss betydelse även ur naturskyddssynpunkt. De sakkunniga
framlägga här en på statistiska uppgifter grundad, mycket
ingående utredning rörande den svenska älgstammens
tillstånd för närvarande och komma härvid till det resultatet,
att stammen under senare år blivit starkt försvagad såväl i
övre Norrland som i stora delar av mellersta Sverige. På
grund härav föreslå de sakkunniga, att det totalförbud mot
jakt på älg, som för åren 1921 —1923 är gällande inom
Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands,
Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands, Örebro, Västmanlands,
Göteborgs och Bohuslän samt Dalsland av Älvsborgs län, måtte
vad beträffar de fyra nordligaste länen utsträckas att gälla
t. o. m. 1925. I fråga om övriga här uppräknade områden
anse de sakkunniga, att jakten där, sedan det treåriga
totalförbudet upphört, bör inskränkas till en vecka. Dessutom
föreslås, att årskalv av älg måtte tills vidare fridlysas inom
hela riket.
Som motiv för bibehållande av det enligt jaktstadgan
gällande totalförbudet mot jakt på vildren, vilket djur som bekant
icke längre finnes i Sverige, framhålla de sakkunniga, att det
icke kan anses alldeles omöjligt, om än föga sannolikt, att
vildren kan från Norge eller Finland inkomma i landet.
Kronhjorten
Vid sidan av björnen och lodjuret har kronhjorten med
rätta nämnts såsom en av den svenska djurvärldens klenoder,
vilkas skyddande mot utrotning framstår snart sagt såsom en
nationell plikt.
De sakkunniga erinra om att den kronhjortstam, som ännu
fortlever i skogarna på några sydskånska gods och som till
sin existens är helt beroende av dessas ägare, år 1914
uppskattades till endast omkring 100 djur. Under kristiden har
-denna obetydliga stam blivit starkt förminskad genom ökad
avskjutning. Enligt tillgängliga statistiska siffror skötos sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
