Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
mar har den gamla linden
motstått, och ännu skall
den nog under mansåldrar
kunna trotsa vindarnas
anlopp.
Vilken genomgripande
omvandling av det
omgivande landskapets natur
och karaktär har ej den
gamla linden under den
tidrymd av med
sannolikhet minst 5 sekler, som
dess levnad omspinner,
fått bevittna! Skogen har
tvingats tillbaka, forsen
har mer och mer bundits
i industriens tjänst, jorden
har i vidsträckt mening
uppodlats, och samhällen
ha uppstått runt om.
Över Avestas närmaste
omnejd bredde sig enligt
en gammal beskrivning
till långt in på 1600-talet
en ödslig, viltrik, särskilt
närmast Dalälvens södra
sida sumpig skogsmark.
En gammal sägen, för-
tald av bl. a. nu 85-årige f. smältsmeden i kopparverket A. G.
Högberg, förmäler, att Dalälven här fordomdags haft sitt lopp längs efter
och ovan sin nuvarande södra brädd. Att så varit fallet har också i
senare tid bestyrkts av vetenskapsmän.
Uppgiften om traktens ödslighet får dock ej fattas i allt för snäv
bemärkelse, ty man vet att före den tid år 1637, då Avesta samhälle
begynte anläggas, förefunnos här och var i urskogen fiskarkojor och
odlingar. Dessutom hyste älvstranden invid fallet några skvaltkvarnar
jämte en hammarsmedja.
Redan från 1300-talet omnämnes platsen i ännu bevarade brev och
byteshandlingar, men först år 1637 började på förmyndareregeringens
föranstaltande anläggandet av det första kopparverket invid forsen, och
därmed begynner i egentlig mening platsens bebyggande.
År 1641 förlänades Avesta stadsprivilegier, vilka dock efter 45 år indrogos.
Från den gamla lindens växtplats har man en vacker utsikt någon
mil inåt det begynnande Dala-landskapet.
Marken, å vilken linden växer, äges av Stockholms superfosfatfabriks
aktiebolag, och har medgivande benäget lämnats Dalarnas
Hembygdsförbund till eventuell fridlysning av densamma.
GUSTAF VASA-LINDEN VID MÅNSBO,
GRYTNÄS SIN
FÖRF. FOTO
NOV. 192 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
