Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
Förslaget om generell fridlysning av vissa geologiska
naturminnesmärken
Sveriges geologiska undersökning om professor Munthes utredning
Sveriges geologiska undersökning uttalar i yttrande till K. M:t, att
det av statsgeologen professor H. Munthe avgivna förslaget till lag
angäende generellt skydd av vissa geologiska naturminnesmärken icke
lämpar sig till antagande, men att andra åtgärder från det allmännas
sida i förslagets syfte böra vidtagas.
Härvid synes särskilt böra ifrågakomma ökad upplysningsverksamhet,
registrering hos den centrala naturskyddsmyndigheten av samtliga viktigare
.geologiska naturminnesmärken, som äro eller bli kända, samt utvidgad
verksamhet för fridlysning från fall till fall av verkligt betydelsefulla
sådana. Härför böra ökade medel ställas till naturminnesvårdens
förfogande.
Såsom första och grundläggande krav på en naturskyddslag torde
kunna uppställas den fordran, att därigenom inga avsevärda hinder
resas mot den materiella kulturens framskridande, vare sig genom
tillgodogörandet av naturtillgångar av större värde eller på annat sätt.
Den föreslagna lagen synes undersökningen gå alltför vida först och
främst i fråga om jätteblocken. En generell lag, nödvändiggörande
den föreslagna omständliga proceduren för erhållande av licens att för
allmännyttiga ändamål undanskymma, begagna, skada eller förstöra
t o. m. ur naturskyddssynpunkt mindre värda block, torde enligt
geologiska undersökningens förmenande knappast på allvar kunna
ifrågasättas. Om den genomfördes, skulle den säkerligen genom i många
fall orimliga konsekvenser snarast skada den uppväxande
naturskyddsrörelsen i vårt land, vilken först och sist måste bygga på sympati och
förståelse från en upplyst allmänmening.
Även beträffande jättegrytor kan den föreslagna lagen leda till
orimligheter eller bli ineffektiv. Särskilt torde man icke kunna påfordra
åläggande för dem, som vid grävning eller annat arbete blotta en
jättegryta, att avbryta arbetet i avvaktan på tillåtelse till dess
fortsättande efter behandling enligt lagen.
Den synnerligen värdefulla utredning, som föreligger i professor
Munthes inlagor, synes dock geologiska undersökningen i hög grad
ägnad att på andra vägar vinna skydd för ifrågavarande geologiska
naturminnesmärken, bl. a. på de av undersökningen föreslagna.
Professor Munthe har samtidigt till K. M:t ingivit en skrivelse med
•anledning av geologiska undersökningens utlåtande.
Kritikens huvudsakliga innebörd torde — säger professor Munthe
— kunna sägas varå den, att det icke presterats och att det svårligen
kan presteras så tydliga definitioner på naturminnena i fråga, att icke
en påtaglig osäkerhet skulle uppstå vid tillämpning av lagen. Professor
Munthe medger, att den utvidgning han givit det ursprungliga
programmet vid närmare övervägande befunnits vara olämplig, och att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
