Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteraturanmälningar
Greven på Ekerup av Svend Fleuron
En roman med naturskyddstendens
Den danske författaren Svend Fleuron är en flitig djur- och
naturskildrare och sedan länge bekant även på den svenska bokmarknaden.
Med nöje läser man alltid hans arbeten, antingen de nu komma i ens
hand på danska eller svenska. Liksom en hel rad av tidigare arbeten,
»Dån siste av sin stam», »Jägaregården» och »Kattungarna» m. fl., har nu
även detta senaste översatts till svenska av Thor Högdahl och det kan
sägas strax, att översättaren på ett förtjänstfullt sätt fyllt sin uppgift.
Svenskan är ledig och god samt verkligt svensk.
Greve Adam Pors, ägare till det stora herresätet Ekerup vid Bältets
strand och nära intill en mindre stad, var en stor naturvän eller,
kanske snarare, en naturdyrkare, ty kärleken till naturen hade blivit
honom en verklig religion, överskyggande och undanträngande alla
andra intressen. Sitt Ekerup, med stora skogar, sjöar och sumpmarker,
ville han bevara i dess ursprungliga skick. Liksom de tidigare
herrarna till Ekerup hade även han varit intresserad av jakt, men med
tiden försvann detta intresse — han kunde icke döda djuren —
kärleken till den levande naturen blev helt dominerande. Han ville se
omkring sig djur och växter i ostörd frid och ursprunglighet. Så blev
under greve Adams vårdande hand Ekerup en plats, där alla himlens
fåglar och alla markens djur fingo fritt leva sitt liv, var och en
alltefter sitt kynne* Där jagade med rätten av sin styrka havsörn och
pilgrimsfalk, där summo svan, gäss och änder vid stränderna av Bältet
och på Frusjön. Häger och svart stork häckade i skogen, räv och
grävling bodde i sina hålor, kronhjort och rådjur betade på ängarna
och fälten. Skogens åldriga träd fingo stå orörda, buskar och snår
växa som de ville. Ekerup var ett djurens paradis, och dess herre
njöt och kände sig lycklig över allt det skiftande liv som utvecklade
sig kring honom, men bland ortsbefolkningen ansågs han inte riktigt klok.
Ja, så är det i verkligheten med naturskyddssaken. Då den lägger
sig vinn om att skydda från utrotning örn och falk, när den kräver
rätt för de sista kvarlevorna av de starka, kraftiga rovdjuren att leva,
då kan den ofta nog ej räkna på förståelse. Den som med full
beräkning kan låta rovfåglarna mätta sig på det matnyttiga villebrådet
och icke sköter sin skog efter rationella metoder, ej hugger och röjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
