- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1923 /
14

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tionen — funnits en hamn, som nu på grund av
landhöjningen torrlagts. Där skall ha funnits plats för 300
köpmanssnäckor. Och varför inte? Däromkring finnes en massa
spår efter boplatser, kol efter eldstäder, stensättningar efter
husgrunder. Människoben och sälben finnas där i mängd.
Efter en storm, som rört upp sanden, kan man hitta
husgerådssaker, mynt, bronsnålar, metkrokar, knivar. Lämningar
efter två primitiva inseglingsfyrar finnas också och rör man
i sanden omkring dem, kan man hitta flintdolkar, pilspetsar
och knackstenar. Nedanför dynen vid Gamla Gården har
stenåldersfolket haft sin krukfabrik. Där finns moränlera med
kvarts i och där hittas fortfarande krukskärvor med den för
yngre stenåldern typiska ornamenteringen.

Finns det egentligen någon mening i att staten inte
tar hand om sådant? Bara faktum, att den nyss omtalade
fyrvaktaren en gång på egen hand gjort ett museum i närheten
av den fyr han var satt att sköta och att han utan något
ingrepp från statens sida fick ta med sig museet till Fårön,
där han nu bor, visar en högst betänklig slapphet från statens
sida — ty det är dock staten som äger ön.

Å, Sandön består av historia och saga! Man borde skicka
dit unga energiska vetenskapsmän att förtjäna sina sporrar
där. Att något av värde finns kvar där, är fyrmästarens
förtjänst. Det är hans ande som svävar över ön. En gång

gingo vi tillsammans
nere vid Säludden,
där man gjort de
flesta fynden. Jag
stirrade ned i
sanden för att möjligen
kunna upptäcka
något mynt, något ben,
något gammalt.

-Härtycks
ingenting vara kvar, sade
jag. o

— Åjo, bara man
har ögonen med sig I
Och han lutade
sig ned och tog upp

»RYSKA KYRKOGÅRDEN"*, DÄR BESÄTTNINGEN
FRÅN DET 18 64 STRANDADE RYSKA
ÖRLOGS-FARTYGET »WSADN1K» JORDATS

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:37:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1923/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free