Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
för att jaga säl och slippa ifrån sina arga käringar på en
tid, levde de som furstar och åto sälkött så att de blänkte i
ansiktena av tran. Sälkött och risgrynsgröt med sirap är god
mat, äten ur det gemensamma fatet. Under ätningen hade de
ögonen på fåglarne och deras flykt och andra åthävor för att
gissa sig till hurudant vädret skulle bli. »Nu blir vinden ostlig,
för havgeite skriker», havgeten, lommen. Måsen, kallad
»mavkatto», måskatten, skrek och varnade salarne. Man kunde
få se tärnor slå rakt ned på huvudet av en sovande säl för
att väcka den och tvinga den gå i sjön.
Men när säljägarne kommo hem, fingo käringarne också
kalas. Då fingo de vilda historier i sig till det goda
sälkötts-kalaset. Sälmulen med mustascher och allt är det bästa på
djuret, men skrävlingarne och levern — för att nu inte tala
om blodet äro också läckerheter. När man lyfte på grytlocket
för att observera kokningens gång, hoppade sälhänderna och
de mustaschprydda mularne i grytan. Det såg ibland så
hemskt ut att fruntimren skreko och sprungo sin väg.
Men nu förirrar jag mig åter i detaljer. Förlåtligt kan
detta emellertid vara, ty jag har material till många stora
böcker om Sandön och livet där. Den som tror att dagarne
bli långsamma där, misstar sig Till och med för dem som
äro födda på ön, går tiden fort. Fyrbetjäningen kallar sin ö
ett paradis. Man är hänvisad bara till varandra, misshällighet
klaras upp genast och förnämt, som det bör ske mellan män.
Havet bjuder på överraskningar i form av strandvrak av
vidunderligt olika slag. Havet ger mat, lax och flundror och
torsk. Skogen vimlar av harar, av den insulära art som jag
tror Einar Lönnberg vill kalla urharen. —
Innan jag slutar, skulle jag vilja berätta en spökhistoria
från Sandön. Det är ju helt naturligt att människor i den
isoleringen bli lagda åt mystik. Havet och skogen dölja gåtor,
som icke äro alltför lättlösta.
Åren 1858—59 byggdes de första fyrarne på Sandön, två
överensfyrar för Kopparstenarnes grund, två mil norr om ön.
Så småningom insåg man att en enda fyr kunde göra samma
tjänst genom att man gjorde högsta delen av tornet till
blixtfyr och inrättade en fyr med fast sken några meter lägre i
samma byggnad. Därför revs den södra fyren år 1903.
Under överensfyrtiden var den nuvarande fyrmästarens far
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
