Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
hela Tyskland, till en verklig mönsteranstalt för
naturvetenskaplig och förhistorisk forskning.
Det var under sina forskningsresor inom födelseprovinsen
Conwentz först inspirerades till den verksamhet, som så
gott som uteslutande upptog den senare delen av hans
levnad, arbetet för naturskydd. Den skarpsynte forskaren
hade därvid icke kunnat undgå att lägga märke till vilken
hastig och våldsam förändring jordens anlete undergår genom
människans åtgöranden även i mera avlägsna trakter. Han
hade iakttagit huru naturskogen med dess mångskiftande
växtvärld hastigt omvandlades till en enformig och trivial
kulturskog, vilken ödesdiger inverkan den då för tiden
allmänt praktiserade kalhuggningen utövade även på skogens
undervegetation, huru regleringar av vattendrag och
utdikningar och torrläggningar av sjöar, myrar och kärrmarker
icke blott verkade vanställande på den naturliga
landskapsbilden, utan även förde med sig att livsbetingelserna för en
hel del märkliga och sällsynta djur försämrades eller helt
omintetgjordes, så att naturforskaren med sorg i sinnet kunde
förutse den tid, då de hotade arterna skulle helt och hållet
försvinna.
Redan 1892, i sitt arbete »Idegranen i Västpreussen, ett
utdöende skogsträd», har Conwentz klart och tydligt påvisat
dessa förhållanden och kraftigt betonat nödvändigheten av
ett verksamt skydd för dylika djur- och växtarter liksom för
naturminnen i allmänhet. Han säger där bland annat: »I vår
tid, då man med rätta ägnar så mycken pietetsfull omvårdnad
åt fornminnen i form av konstföremål och byggnadslämningar,
vore det väl på sin plats att även de levande relikterna från
längesedan svunna tider bleve skonade och skyddade.» Och i
den 1895 författade skriften »Iakttagelser rörande sällsynta
skogsträd i Västpreussen» upprepas denna fordran gång på
gång på ett än mera energiskt sätt.
Till följd av sitt myckna sysslande med skogen och
skogsträden underhöll Conwentz livlig förbindelse med forstmän
av olika grader och hade även ofta överläggningar med chefen
för skogsstyrelsen i Berlin, hos vilken han städse fann
tillmötesgående och förståelse för sina idéer. På uppdrag av
denne utarbetade han 1899 ett utförligt (hittills otryckt)
betänkande, vari han framlade förslag till skyddande av de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
