Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
tation, än står skogen parkartat gles och lysande rödviolett
av midsommarblomster. Och då marken blir sumpig, kan
man möta ormbunkskogen i all dess prakt. Då lysa de
väldiga ormbunkstuvorna (Dryopteris spinulosa, dilatata och filix
mas samt Athyrium filix femina) ljusgröna under
trädkronornas höga valv, mellan tuvorna slingra sig huggormar och
snokar, och myggsvärmarnas miljoner sjunga sin
öronbedövande sång i den fuktiga luften. Och mitt i skogen öppna
sig små blänkande kärr med högväxta starrarter och ståtliga
gula svärdsliljor i det bruna vattnet.
När du tröttnat på dalgångens myggsvärmar, gå då upp i
någon av dess förgreningar mot hällmarken. Skogen blir
glesare och lägre, liljekonvaljer och andra mera lågväxta blomster
träda i de höga lundväxternas ställe och snart öppnar sig
skogen till en torr och stenig ängsbacke, där alla sommarens
örter tävla i blomprakt och blodnävan (Geranium sanguineum)
glöder i enrismattorna och mellan blocken.
Gå vidare uppåt hällmarken, och du skall snart finna en helt
ny naturtyp. Borta äro de frodiga ängarna och
ängslövskogen. I de stora hällarnas springor växa torra rishedar av
ljung och kråkris och gräshedar med knastrande renlav,
i sänkorna täta och lågvuxna björkdungar med en matta av
ljung, blåbär, lingon eller kråkris och i de mera sumpiga
hönsbär (Cornus suecica), odon eller hjortron i svällande
vit-mossmatta. I maj kan marken lysa lika vit av hjortronblom
som av vitsippor i inlandets lövängar, och om hösten står
Cornus med bär och bladverk i de underbaraste blodröda
färger. Blott någon gång kan en enstaka tall eller en liten
grandunge stora björkskogens ljusa grönska. De stå där med
glesa och förvridna kronor, ofta med en enda liten grön ruska
i toppen av en torr och risig stam och med det mesta
grenverket i en tät matta utefter marken.
Men på de yttersta uddarna mot havet, där vinden och
saltstänket fritt yra in över skäret, där ta även de lägsta
björkbuskarna slut, och där ligga den yttersta skärgårdens svällande
rishedar och mossar som stora mjuka mattor över hällar och
sänkor.
Sök dig till sist upp till skärets högsta knuv — och se
dig där väl omkring, ty det rike, som nu ligger utbrett
omkring dig, är ett land, som söker sin like. Under dig ligger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
