Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
av status quo i möjligaste mån som är önskemålet, icke dess
återförande till det fullkomliga vildmarkstillståndet. De enkla
medel och obetydliga uppoffringar, varmed detta skulle kunna
genomföras, borde onekligen kunna samla alla de många,
för vilka det uppländska skärgårdshavet står som något av
det yppersta svensk natur har att bjuda, till en enig och
kraftig aktion för dess säkra bevarande åt eftervärlden.
Långt svårare ställa sig förhållandena i de inre delarna
av skärgården, där konflikten mellan naturskyddskraven och
kulturen onekligen bli ofantligt mycket starkare. Här kan
naturskyddskravet givetvis endast inriktas på åstadkommandet
av några representativa reservat av den naturtyp, som väl
förr eller senare är dömd att helt förvandlas till en
villaförstad till Stockholm. Och här är saken brådskande, ty just
de rikaste vegetationstyperna, framför allt ängslövskogen, gå
nu med fruktansvärd snabbhet sin undergång till mötes.
Men ännu kan Munkö räddas, och ännu återstå några orörda
dalgångar på Ramsmoraö, där fridlysningen av guckuskon
(Cypripedium calceolus) icke synes hindra, att de
lövskogsdalgångar, där den och andra fullt lika märkliga arter växte,
just nu hålla på att förvandlas till jordgubbsland — en
lysande illustration till det farsartade i mångt och mycket
av den svenska naturskyddslagstiftningens verkningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
