Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
(Oxalis Acetocella), varigenom en i sitt slag enastående,
verkligen överraskande naturegendomlighet uppkommit.1
Denna hastiga konturteckning av Säterdalen torde trots
dess ofullständighet giva en viss förklaring på det förhållandet
att dalen sedan lång tid tillbaka utövat så stor dragningskraft
på alla naturvänner, vilka, avlägsnade från vardagslivets buller,
här ostörda kunnat finna vila och vederkvickelse i en vacker
natur.
Har dalen även förblivit en sådan tillflyktsort?
Vi vilja ej påstå annat, än att vederbörande myndigheter
tänkt sig möjligheten av att dalen fortfarande skulle kunna
fylla denna uppgift såväl för ortsbefolkningen som för andra
besökande. Och i medvetandet om vikten av att dalen måtte
få behålla sin natur i görligaste mån okränkt har man till
allmänheten riktat nedanstående uppmaning, vilken anslagits
på flere uppsatta tavlor:
»Till allmänheten:
Säterdalen är bildad av en mäktig ström, som i
urminnestider skurit sig ned i de omgivande lösa sand- och lerlagren
på sin väg mot Dalälven. Den lilla Ljusterån, som nu
slingrar sig fram i dalbottnen, är den enda kvarlevan därav.
Men på strömfårans sidor har vuxit upp en yppig rikedom
av träd och blommor, vilka förläna Säterdalen dess betagande
ljuvhet och göra den till en av landets härligaste
naturparker.
Denna växtlighet bör icke förstöras och dalen därigenom
förfulas.
Allmänheten uppmanas därför härigenom att giva
Säterdalen sitt hägn, att icke bryta grenar eller blommor och ej
heller skräpa ned med papper el. dyl.
Vi vädja särskilt till de äldre, färdledare och andra, att
tillse, att barnen icke begå dylik skadegörelse.
Parkstyrelsen. Säters hembygdsförening.»
Ehuru dessa anslag delvis blivit nedrivna, kunde man
åtminstone vid ett ytligt betraktande ej iakttaga någon
betydligare åverkan på naturen. Dock hade näver tagits från vit-
1 Närmare upplysningar om floran erhållas hos Gunnar Samuelsson i Svensk
Botanisk Tidskrift 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
