Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
OFFERSTENEN I RÄTTVIK
ÅTER-UPPREST
FÖRF. FOTO
1919
På samma gång denna
storslagna
vandringsbok även i detaljer kan
studeras som ett
sammanhängande helt,
utgör den en rad
sinsemellan självständiga hem
bygdsböcker. Socken
efter socken får sin
beskrivning, utförligt och
snart sagt ur varje
synpunkt. När man läst
dessa
sockenbeskrivningar, måste man
verkligen vara på det klara
med sanningen i den
gamlasatsen, att Dalarna
är ett Sverige i
miniatyr, att Dalarnas socknar äro detta »Lillsveriges» landskap.
Längst i norr äro fjällen och lapparna, det är Dalarnas
Lappland. Särna och Idre äro gränslandskap till natur, befolkning
och kultur. Älvdalen är Norrland o. s. v. Med god vilja
kunna vi också finna en motsvarighet till nordligaste Sveriges
finnbefolkning och finnkultur i Orsa finnmark. — Och
Karl-Erik Forsslund kan skildra dessa Dalarnas olika bygder,
deras särdrag och specialiteter! Han visar oss de olika
socknarnas befolkning i förträffliga folktypsbilder, han lär den
okunnige, att sådana begrepp som kulldräkt och masdräkt och
daldräkt äro orimligheter och ställer fram de olika sockendräkterna,
ingående beskrivna samt illustrerade genom vackra färgplanscher.
I de olika böckerna få vi göra bekantskap med Leksandsmålaren
och hans tavlor, Rättviksmålaren och hans möbelmålning, med
Solleröbon som båtbyggare och med Morakarlen som urmakare
och knivsmed; vi få lära känna korgtillverkning och hårarbeten
i Våmhus, slipstenstillverkning i Orsa och porfyrslipning i
Älvdalen. Vi få höra de olika socknarnas bebyggare tala sina
olika munarter, spela sina låtar och lekar och berätta sina
gamla sägner. Vi få också veta deras namn, såväl deras
urgamla familje- och släktnamn, de s. k. gårdsnamnen, som deras
personnamn, vilka inte alla klinga som tagna ur almanackan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
