Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
ARVE STÄLLEN I GÄRDE,
LEKSAND, (fridlyst 19 2 2)
K.-E. FORSSLUN1>
FOTO 19 IS
torde verkets betydelse
som materialpublikation
och kulturhistorisk
dokumentsamling knappast
kunna överskattas. Och
kanske än större
betydelse har Dalälvsboken —
liksom Karl-Erik
Forsslunds arbete i övrigt —
som ett föredöme i
uppoffrande och oegennyttig
hembygdskärlek, som en
sporre och en maning att
tillvarataga det egenartade
och gamla, som försvinner
— detta för hela vårt land,
ej endast för Dalarna.
Som bevis härför tar jag mig friheten anföra ett par
hälsningar ur ’Vännernas Bok’ till Karl-Erik Forsslund på hans
halvsekeldag. Jag tar ur samlingen en representant för
landet och en för landskapet.
Skriftställaren Thor Högdahl: »Det guld, Du funnit bland
hembygdens berg, har Du i form af kärnfull dikt och
klingande sång med fulla händer delt ut åt oss alla. I
förskingringens och förflackningens tid har Du vårdat och närt
offerlågan på hemmets altare och låtit den flamma hög och
klar. För vår svenska natur och för allt äkta, ursprungligt
och skönt, som vuxit ur dess grund, har Ditt hjärta klappat
varmt. Fädrens heliga vårdträd, som Du skyddat, susa Ditt
lof och hviska ett lycka till på fortsatt vandring med den stora
älven från källorna till havet.»
Kyrkoherde Johannes Skoglund i Äppelbo: »Jag ser en
man på hemväg från storstaden gå över viken mot
Storgården på udden i Vessman, för vars lycka han nyss fått syn.
Jag ser honom senare, och hans bild har tagit tydliga
konturer och drag, där han går, tyst men med fart, efter
Storån ovan Hällsjön på de höga åsarna. Jag tycker mig se
honom, där han sover ensam på stranden vid den
slocknande elden. Han träder vördnadsfull in i gammelkyrkan
vid Idresjön. Jag hör honom tala om älven och bygden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
