Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
BERGKLO V VID KYRKESUND, 1918
landet och började måla västkustlandskap och stämningstavlor
från Stockholms omgivningar. Han målade naturen, den fria,
oförfalskade naturen, hur och var han mötte den, därmed
hävdande den oförgripliga meningen, att denna samma natur
ingalunda behövde bära galakläder eller ha något slags
söndagsmin på sig för att förtjäna skildras med pensel och
ritstift. Och var det några motiv han med förkärlek uppsökte
och odlade, så var det just sådana, där naturens allvarsdrag
kommo till synes. I dem fann han den starkaste stämningen
och den rätta miljön för sina konstnärliga strävanden. Den
nakna berggrunden, från vilken konstnärer av äldre skolor
med någonting av panisk förskräckelse vänt sig bort, kom
genom Nordströms konst för första gången till sin fulla rätt
i det svenska landskapsmåleriet. Han så att säga upptäckte
urberget från konstnärlig synpunkt, eller rättare gav
konstnärliga belägg för den oerhört stora roll detta spelar i det
svenska landskapets fysionomi, icke blott topografiskt och
geologiskt utan även rent konstnärligt sett, i linjer och färger.
Icke underligt att 1880- och 90-talens konstanmälare och
konstkritici till en början funno någonting strävt och
otillgängligt i Karl Nordströms konst och att hans tavlor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
