Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
af sand med en del mylla. Nr 13 angives som skogbeväxt
sandås, 14 skogbeväxt sidländ äng, 14 a och 14 b skogbevuxna
gräsbördiga ängar, 24 benämnes sandås. Av utägorna finner
man, att 26 är jämnländ odlingsmark, 27, 29, 30, 31 lotter
med dämpad flygsand gagnade till betesmark.
Linné nämner egendomligt nog icke det minsta om
förekomsten av skog eller lundväxter på denna plats. Han talar endast
om slätter, flygsand, marhalm, strandhavre, ljung och kråkris.
Som en egendomlig växt för lokalen angiver han vidare
Litium catharticum, som då förekom massvis. Om skog
förekommit i den utsträckning, som vid första anblicken
synes framgå av kartan av 1842, hade Linné säkerligen icke
underlåtit att nämna härom, så mycket mera som denna skog
borde hava framstått som något egenartat på de låga,
skogfattiga, sandmarkerna. Att skog likväl förekommit vid Linnés
besök på platsen torde emellertid vara säkert. Å en på
Svanebäcks gård förvarad gammal handling, daterad 1670,
läser man, att »åkermånen består till mesta delen af flygsand
— — — därtill någon surskog till eldbrand». Vi få sålunda
veta, att 1670 fanns surskog på ägorna, och vi kunna också
härav fatta, att skogen var kvantitativt ringa. Vid tidpunkten
för Linnés besök torde skogen näppeligen hava ökats, utan
vi hava i stället anledning förmoda, att den blivit ändå
oansenligare genom ytterligare försumpning, och att det sålunda
endast var rester av skog som förekommo 1749. Jag
föreställer mig vidare, att den lantmätare, som 1842 företog
arealavmätning, hade mera blick för jordens ekonomiska
realiteter än för de rent botaniska faktorerna. Han har därför helt
enkelt betecknat den gamla skogsmarken som skogbevuxen
äng för att därmed visa, att ängen som äng betraktad var
av mera värdelöst slag. Om lotten nr 14 säger han
»skogbeväxt sidländ äng», således försumpad skogsmark. Ännu i
dag står grundvattnet på denna plats knappast mer än 72 meter
under markytan. Vad för slags skog eller vilka trädslag
som förekommo nämner han ingenting om. Hans karta är
likväl högst intressant, enär den giver en fullt klar
uppfattning om den gamla skogens utsträckning i terrängen. I
vad mån skogen kunnat bidraga till klittbildningen, därom
säger kartan mera än ord. När strandklitten börjat uppstå
går kanske icke att utröna. Säkert är emellertid att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
