Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
terades det år hon gick och läste till H. H. Nattvard, nämligen 1771
på hösten.»
Säkert är att det vid Franzéns inflyttning i prästgården i maj 1812
var stort. I sina anteckningar talar han nämligen om att den glädje
över »ställets treflighet», som han kände vid sitt första förberedande
besök sommaren 1810, nu »förnyades och blef så mycket större, som
den delades af min hustru och mina barn. Dessa begynte strax
springa omkring det präktiga kastanjeträdet, som stod midt på gården
och nyss begynt slå ut sina stora hvita blommor.»
Ännu kvarlever i socknen ett minne att under Franzéns tid kastanjen
använts som majstång vid midsommarhelgen,
I en uppsats »Några spridda minnen från ett gammalt svenskt
prästhem» har landshövding H. Udden i »Hågkomster och Livsintryck
del II», Uppsala 1922, lämnat en skildring från sitt barndomshem i
Kumla, där hans fader O. U. Udden var kyrkoherde 1846-1862.
Han omnämner bl. a., att »den jättestora kastanjen på gårdsplanen
erbjöd behagliga sittplatser. Särskilt minnes jag, att min mor kunde
under kastanjen låta duka middag för 20 personer. Under detta träd
hölls för övrigt hela sommaren salong. Det sades, att även ett stritt
regn icke genomträngde lövverket förrän efter 20 minuter.»
Ståtligt och oskadat stod det ärevördiga trädet ända till 1919, då
en svår storm avbröt den största grenen.
Vid nu i september företagen mätning höll den kvarstående stammen
3,27 m. i höjd, 3,13 m. vid roten, 2,42 m. vid brösthöjd och 2,4 9 m.
två meter från marken. l
Kumla prästgård har dock ännu kvar några Franzén-minnen bland
sitt trädbestånd. I parken frodas nämligen 4 av Franzén själv
planterade ekar. Eugene Lewenhaupt.
Vacker klotgran från Vidbo i Uppland
Klotgranen (Picea Abies [l]/. globosa BergJ är en av de mest
egendomliga bland granens mångfaldiga former. Den utmärker sig genom
kronans rikliga, täta och häxkvastartade förgrening samt korta årsskott.
Kronan kan, som det svenska namnet vill beteckna, vara nästan
klotformig, men kanske lika ofta blir den något mera utdragen på längden
än på bredden. Höjdtillväxten är emellertid ej så stark som hos den
vanliga granen; dock kan klotgranen ej föras till de egentliga
dvärggranarna.
Klotgranen är ej vanlig. De flesta exemplaren torde i närvarande
stund vara kända från Uppland. Ett par gånger har man från olika
håll inom detta landskap kommit släpande med klotgranar till min
institution i Uppsala, ett ej tyvärr sällsynt fall, då en prefekt med sorg
i hjärtat måste konstatera att hans institution attraherar exemplar av
sällsynta växter och djur, som givetvis bort få varå i fred ute i naturen.
1 Jämför Sv. N. 1919, s. 187—188, "Malmö största träd".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
