Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
med främmande barrträd i vårt land behandlas av Carl G. Dahl och
Nils Sylvén genom en inventering av Dybecks barrträdsplanteringar i
Skåne. Denna fråga belyses också av en försättsplansch från bruksägare
Seth M. Kempes arboretium å Hemsön i Ångermanland. Ämnen av ren
parkvårdsnatur äro O. H. Landbergs skildring av Hälsingborgs städs
planteringars tillkomst och utveckling samt Gunnar Carlqvists
»Lundagårds have». — Växtodlingen behandlas av direktör Carl G. Dahl (Några
ovanligare växter från Sofiero) samt av fru Else Dahl (Försök med
plantering av fleråriga blomsterväxter under olika årstider). En längre
livfull skildring av årsbokens redaktör, dr. Nils Sylvén, från föreningens
utfärd till skånska parker sommaren 1922 avslutar den långa raden
uppsatser. Vidare bör omnämnas, att årsboken innehåller en
avdelning smärre meddelanden, där man finner flera roande och upplysande
saker såsom »Fasters rosenvatten» och »En vinterträdgård i ödemarken»
(från ett skogvaktarehem i Härjedalen), samt en litteraturavdelning. I
den sistnämnda förekommer en mycket fullständig förteckning över under
år 1922 utgiven litteratur rörande dendrologi samt park- och trädgårdsvård.
Varje naturvän liksom alla trädgårdsvänner skola med stort nöje läsa
den gedigna och vackra publikationen. För bibliotiler meddelas, att
årsboken även finnes tryckt i en numrerad bibliofilupplaga som verklig
praktbok till ett pris av 100 kr.
G. Sch.
Jämten, föreningen Jämtslöjds årsbok, 1922 bjuder liksom tidigare
årgångar på ett särdeles intressant och gediget textinnehåll och en
massa vackra illustrationer. Särskilt må nämnas en av årsskriftens
redaktör, länsantikvarien Eric Festin, författad uppsats om bäverns
återinplantering i Bjurälvdalen.
Upsala Nya Tidnings julnummer, som började utgivas 1906, innehålla
alltid en mängd intressanta och upplysande uppsatser om Upplands
natur. I numret för 1922 finner man sålunda en uppsats av kandidat
C. Fries, »Uppländska ströftåg», vari de båda fågelsjöarna Hjälstaviken
och Tennstasjön skildras på ett sakkunnigt och medryckande sätt.
Liksom de allra flesta dylika uppsatser i tidigare nummer är även denna
illustrerad av konstnären Olof Tunman.
En nystartad norsk årsskrift för ornitologi och fågelskydd
År 1920 bildades, huvudsakligen av medlemmar av Stavanger
Museums styrelse, Norsk Ornithologisk Förening med det dubbla syftet
att främja kunskapen om Norges fåglar och att verka för bevarandet
av Norges fågelfauna i dess ursprungliga skick. I Norge hade
nämligen naturskyddssträvandena, för såvitt de angingo fågelfaunan, ännu
nämnda år icke antagit fastare former. Den nybildade föreningen fick
genast sitt eget organ i Norsk Ornithologisk Tidskrift. Redaktör för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
