Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
FIG. 6. RUTAD UPPFRYSNINGSMARK PÅ RESMO ALVAR
forf. foto
D. 17/8 19 21
växter, såsom fjäll- och knölgröe (Poa alpina och bulbosa),
gräslök (Allium schoenoprasum), kalkarv (Cerastium pumilum),
stenkrasse (Hutchinsia petraea), grusbräcka {Saxifraga
tridac-tylites) och klofibbla (Crepis tectorum). På något djupare
jord bilda gul fetknopp och hälleknopp (Sedum album) stora
mattor.
Kalkhällen är ofta genomdragen av sprickor. I dem ha
samlats en hel del mylla, och där är det också tämligen
fuktigt. Vegetationen i sprickorna är därför riktigt frodig.
(Fig. 9.) De smärre sprickorna äro utfyllda av ängsartad
vegetation, bildad av t. ex. älväxing (Sesleria coerulea) och
slankstarr (Carex flacca), varjämte tokbuskar ofta växa där.
Där hällen är sönderklyftad av djupa och breda sprickor,
får alvaret en alldeles särskild karaktär. Det gör då skäl
för namnet karst-alvar. Sprickorna kunna vara fotsbreda
och meterdjupa. Kalkstenen är mycket hård och vittrar högst
obetydligt. På karst-alvaret är därför så gott som all
vegetation samlad i sprickorna. Denna vegetation har ej mycket
att göra med alvar-vegetationen för övrigt. Ofta växer det
buskar på karst-alvaret. Det är mest nyponbuskar men även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
