Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
Det rinnande vattnet spelar härvid ingen eller mycket liten
roll, på grund av att marken är flack, i regel genomsläppig
och porös. Något rinnande vatten uppträder i regel endast
i dikena och i vattenfårorna, och där och endast där kan
det rinnande vattnet erodera, ty i de vattenpölar, som tidvis
kunna bildas på fälten, är ju vattnet stillastående och kan
således icke föra bort något slam. Tvärtom ansamlas i stället
här slam, bildat dels av uppslammade partiklar, som följt
med vattnet hit, och dels sådana, som av vinden föras över
vattenytan och nedfalla på densamma.
Se vi åter på de verkningar, som vinden kan utöva på
jorden, finna vi följande: Under det att vattnets verkningar
äro begränsade till sådana platser, där vatten kan ansamlas
i sådana mängder, att det i form av rännilar kan föras frarn
över marken, är vinden icke beroende av huruvida marken
lutar åt det ena eller åt andra hållet. Vinderosionens
angreppsyta är icke begränsad till enskilda fåror utan till hela fältet,
och dess verkningsområde är sålunda större. Låt oss likna
ett åkerfält vid ett blad med rikt förgrenad nervatur, där
nerverna representera de olika vattenfårorna, så få vi lättare
en föreställning om förhållandet på t ex. en åker med många
och öppna diken. Tag sedan ett blad med gles eller otydlig
nervatur, och vi få en bild av den omsorgsfullt dränerade och
av täckdiken genomdragna åkern, på vilken ytavrinningen är
reducerad till ett minimum. Under våren och försommaren,
d. v. s. under den tid då vårbruk och sådd pågå, och innan
ännu grödan fullständigt täcker marken, få vi i regel mycket
ringa eller ingen nämnvärd nederbörd i de södra och östra
delarna av vårt land. Marken skyddas då endast ofullständigt
av vegetation, och vindarna kunna ostört driva sitt spel på
åkrarna och riva upp väldiga massor av stoft och damm,
som på så sätt berövas våra åkrar. I det hela taget kan
man säga, att från den tid, då höstplöjningen av vallar och
rotfruktsfält är avslutad, till så långt fram på sommaren, att
grödan täcker marken, våra åkrar äro att betrakta som ett
slags öknar, ty de ha fullkomligt samma karaktärer, som
känneteckna öknen; sakna vegetation och vatten och förete i
huvudsak samma sterila yta som denna. Likheten blir ännu
mer slående på trädesjord, där man strävar efter att hålla
markytan fri från ogräs och upprepade gånger omrör jorden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
