Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
FIG. 5. EN TORRLAGT) TRÄSKBOTTEN PÅ MÄSTERMYR FÖRF. FOTO JULI 10 2 2
HÄK OCH VAR GINGO VID TORRLÄGGNINGEN GÄRDESGARDAR
UT I TRÄSKEN, OCH I LÄ AY DESSA ANSAMLADES STOFT OCH BILDADTS EN TÄT VEGETATION,
SOM ÄNNU EJ HELT DÖDATS AV STOFTDRIFTEN
binder stoftet och det kommer att försvinna. Då uppstår
alvaret, kalheden på kalkslätten. Och vi erinras om Linnés
nyss citerade ord, då han i sin Skånska resa kommer ner
till Klörup i Skåne och finner, att där det finnes lä, där är
åkern präktig och grödan god, under det att det är sämre
på de öppna fälten.
Utan tvivel har han rätt, ty överallt på såväl Gotland som
Öland kan man på mångahanda sätt spåra vindens
demolerande verkan på marken. Särskilt gör denna erosion av
lättjordsmarken sig gällande på platser, som ligga öppna för
vindar från havet, i främsta rummet platser utefter västkusten.
Det är här en oavlåtlig kamp mellan människan och
naturkrafterna; en kamp mellan människohandens och vindens
arbete. För fastlandsbon kan knappast de klapperstensfält,
som till exempel finnas på Fårön och i norra delen av
»Storlandet», göra skäl för namnet åker, och han skulle ej heller
anse det möjligt att utvinna någon skörd ur denna makadam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
