Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
förhållanden, under vilka erosion och akumulation uppträda,
får jag som min bestämda åsikt uttala, att det just är en
intensiv vinderosion som, utsträckt under en lång tid, givit
upphov till det öländska alvaret. Det har uppstått ett sår i
vegetationstäcket någonstädes utefter den västra kusten, och
sanden har börjat yra. Stormarna ha ryckt och slitit i
växttäcket, och så småningom har det underminerats, rivits loss
och dödats. Och så har det skridit framåt undan för undan,
och till sist var alvaret ett fullbordat faktum, utan utsikt att
någonsin bliva till värdefull jord igen.
En sak, som varit föremål för många funderingar, är frågan
om kolonisationen på våra myrmarker i Norrland. Jag känner
mycket litet till de synpunkter och de metoder, som äro
dominerande och som varit av betydelse för utformningen
av detta, i viss mån storstilade och vackra projekt. Men ett
visst tvivel uppreser sig, en viss undran, om det hela kommer
att bära sig ekonomiskt och om det kommer att slå väl
ut, och äro icke de norrländska myrmarkerna underkastade
naturens lagar som allt annat? Genom utdikningen kommer
ju myren att förlora sin karaktär av myr och bringas till
uttorkning. Ifall sedan växttäcket förstöres, kan erosionen
lätt börja sitt fördärvbringande arbete, och samma öde, som
så många andra odlingar på lättmarker undergått, torde även
beskäras den norrländska myrjorden. Skulle den uteslutande
användas till slåtter, är ju faran för erosion synnerligen liten,
och ännu mindre om man utdikade myrarna för att få
produktiv skogsmark. Men ärnar man anlägga jordbrukskolonat
på myrarna, kommer frågan i ett annat läge. På grund av
det nordliga läget komma förmodligen de sädesslag, som
bliva föremål för odling, att utgöras av vårsäd såsom havre
och korn, möjligen vårråg, medan höstsäden av varjehanda
slag troligen aldrig kommer i fråga. Även komma möjligen
en del rotfrukter såsom potatis och rovor att odlas, men
dessa äro ju uteslutande att betrakta som vårsäden, i fråga
om sin vegetationsperiod, och lämna intet skydd åt marken
under tiden mellan skördens avslutande och vårarbetenas slut
påföljande år. Möjligen kan snötäcket ge ett visst skydd och
gör väl så i de allra flesta fall, men barfläckar komma helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
