Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
Hittills ha emellertid naturskyddsföreningarna måst arbeta
med ringa tillslutning från allmänheten, under stora
ekonomiska svårigheter och så gott som utan varje finansiellt stöd
av offentliga medel. Det faller av sig självt att det under
sådana förhållanden huvudsakligen är smärre skyddsfrågor
som kunnat lösas, framför allt sådana, som kunnat
genomföras utan särskilda utgifter genom välvilligt tillmötesgående
från vederbörande jordägares sida.
Vad vi i Norge först och främst böra sträva efter är
emellertid att få skyddade ett antal väl valda och tillräckligt
stora områden inom skilda delar av landet och på olika höjd
över havet. Såväl Østlandets barrskog, Sørlandets hedar och
myrar och Vestlandets yppiga lövskog och kala holmar som
högfjällets glaciäromraden och egendomliga örtvegetation samt
Nord-Norges björk- och tallskog samt fjällvidder måste bliva
representerade.
Detta kan svårligen ske utan ekonomiskt understöd från
statens sida. Man får väl också hoppas, att det så
småningom skall lyckas att upparbeta en så stark stämning för
saken, att nödvändiga anslag skola beviljas. Under nuvarande
ekonomiska förhållanden torde det dock icke vara stor utsikt
att detta skall lyckas.
Fridlysningar av större sammanhängande områden bland
annat på Sætersdalshedarna och Hardangervidden samt i
Jotunheimen och omkring Snehætta hålla på att förberedas.
För närvarande arbetar statens »högfjällskommission» med
utredning av äganderätten till de olika högfjällsområdena i
det sydliga Norge. När detta arbete avancerat så pass långt
att man fått klart för sig vad som äges av staten,
kommunerna eller enskilda personer, skall det säkert gå lättare att
erhålla några större skyddade naturparker bland högfjällen.
Förutom verkliga naturparker, inom vilka både djur- och
växtlivet ostört få utveckla sig genom tiderna, bör man även
tänka på att skydda antingen djur- eller växtlivet inom vissa
områden. Det kan dessutom även bliva fråga om att
upprätta s. k. viltreservationer för vissa villebrådsarter. Denna
sistnämnda tanke, som hos oss haft en ivrig förespråkare i
doktor Hj. Broch, förtjänar för visso all uppmärksamhet.
Bland annat har arbetats för att bilda ett reservat för
vildrenen på en del av Hardangervidden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
