- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1924 /
163

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

163
Jättegrytorna på Hallabacken vid Färlöv

Ungefär en halv kilometer väster om Färlövs kyrka i Skåne
förekommer å ägorna till gården Kristineberg en hög och brant sluttning,
kallad »Hallabacken», å vilken urberget träder i dagen och bildar
trapp-liknande avsatser. Ovanför sluttningen är marken, som där utgöres av
övervägande sandjord, inom ett mindre område jämn men övergår snart
i tämligen höga kullar, under det att nedanför Hallabacken ett typiskt
slättland med bördig lerjord vidtager, utgörande en del av
Kristianstadsslätten. På urbergets avsatser befinner sig ett antal av dessa egendomliga,
skålformiga urhålkningar i berggrunden, som fått namnet jättegrytor.

Benämningen har som bekant kommit därav, att folktron härlett
deras tillblivelse från verksamhet av jättar, som väl skulle ha behövt
dessa »grytor» och därför uthuggit dem. Den riktiga förklaringen, som
geologien givit till dessa vackra naturföreteelser, är ju den, att de
uppkommit, genom att stenar och grus, som av strömmande vatten
försatts i virvlande rörelse, genom ständig nötning och utsvängning
i klipphällen åstadkommit fördjupningar. Sådana bildningar ha framför
allt den stora inlandsisens smältvatten att tacka för sin uppkomst.

Jättegrytorna på Hallabacken äro samlade i två grupper, en större,
omfattande ett femtiotal, och en mindre av femton stycken. Troligen
ha de tidigare varit mycket flera, enär det synes, att delar av berget
någon gång blivit bortsprängda. Till omkretsen äro de i allmänhet
ovala. Vid mätning befanns det, att den längre diametern hos en bland
de större utgjorde 65 cm. och djupet 62 cm., under det att en av de
mindre mätte i diameter 33 cm. och i djup omkring 25 cm. I vissa
fall ha två håligheter genom bortnötning av mellanväggen blivit
förenade till en långsträckt, trågformig fördjupning. Under regniga somrar
äro en del av dem fyllda med vatten, vari en sparsam vegetation av
vattenlonke (Callitriche) eller andmat (Lemna) kan påträffas.

Då det till följd av höjdförhållandena svårligen kan antagas, att
Helgeån, som flyter fram på omkring 2 kms avstånd från stället, en
gång haft sitt lopp här och sedan tagit sig annan väg, torde de nu
beskrivna urhålkningarna ha tillblivit under istiden eller vid dess
avslutning. En jökelälv, som uppkommit av den smältande isen, kan
då ha funnit väg utför branten, där bildande starka forsar, som med
tillhjälp av stenar och grus utsvarvat de vackra fördjupningarna.

Enär fara kan föreligga, att i en framtid ytterligare stenbrytning för
ett eller annat ändamål kommer att ske å berget i fråga, i synnerhet
som en större by ligger i närheten, borde Hallabacken med sina
jättegrytor lagligen skyddas såsom naturminnesmärke.

O. J. Hasslow

Skydd åt örnarna
En riksdagsskrivelse i ämnet

Vid årets riksdag har av kommendör Björn F:son Holmgren i Andra
kammaren väckts en motion med hemställan om att riksdagen med
ändring av jaktlagens § 13 (vari s. k. skadliga djur och bland dem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:38:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1924/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free