- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1924 /
170

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170

i någon större mån på den ursprungliga naturen. Men så kom under
de senare årtiondena av förra århundradet det våldsamma
reglerings-och nivelleringsraseri, som kännetecknats av boulevardsystemets
införande i de norra och östra stadsdelarna och det oreflekterade
undan-rödjandet av alla bergpartier, som en gång gåvo Sveriges huvudstad
dess säregna prägel. Det är nästan upprörande, yttrade tal., vilket
oerhört slöseri som under årens lopp bedrivits med dessa ur
natursynpunkt så ytterst värdefulla granitklippor. Bland vegetationstyper
och växtsamhällen, som framför andra giva sin prägel åt
Stockholmsnaturen och därför måste skyddas, framhöll han ekskogen,
hällmarkstallskogen, ängen och snåren. Den plats, på vilken man nu befann
sig, skulle bevaras såsom naturpark, men ej som en strängt fridlyst
och avskild sådan utan som en lustgård för människorna, där de
kunde fritt röra sig och hämta vederkvickelse efter dagens möda. Det
i vardande stadda Stor-Stockholm får icke gå fram på ett bryskt och
hänsynslöst sätt, så att det ödelägger värden, som äro årtusenden äldre
än svenskarna själva. Och även den kommande storstadens invånare
ha sin oförytterliga rätt till den natur, som vederkvickt och stålsatt
deras fäder.

När prof. Sernander slutat sitt anförande, som mottogs med det
varmaste bifall, framträdde häradshövding Axel Westmän och uttalade
i hjärtliga ordalag de närvarandes tack till tal., därvid erinrande om
de stora förtjänster, denne under årens lopp nedlagt om naturskyddet
i vårt land, icke minst i Stockholmstrakten.

Sedan man därefter tagit ett några hundra meter väster om
Ålstensklippan beläget flyttblock — det största i Stockholmstrakten — i
närmare skärskådande, begav man sig upp på ett omkring 50 m. högt
berg, längre öster ut inom området, från vilket en storslagen utsikt
över Mälaren öppnade sig. Då prof. Sernander här med anknytning
till dagens stora historiska minne i inspirerade ord frammanade den
bild, trakten erbjöd för 400 år sedan, då den i Strängnäs till konung
utropade landsbefriaren Gustaf Vasa sjöledes färdades förDi på återväg
till Stockholm, togo sig åhörarnas känslor uttryck i spontant jubel.

Till samtliga färddeltagare utdelades en av föreningens vice
ordförande lektor Karl Starbäck författad broschyr, »Naturskyddet som
grundval för hembygdsvården», utgörande första numret av en av
Naturskyddsföreningen påbörjad serie småskrifter.

Den lyckade exkursionen avslöts med supé och animerat samkväm
i Piperska Murens festvåning.

T. H—L

Vänersnäsboken

Det var för mig en stor missräkning att en dag i sistlidne september
månad finna Hagöboken på Vänersnäs som en ruin, d. v. s. som en
av en våldsam höstorkan för ett par år sedan bruten stubbe. Vidstående
bild visar dess nuvarande utseende, ett trädfragment, som ännu som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:38:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1924/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free