Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
angivande av den procentiska sammansättningen. Specialbeskrivningar
lämnas över varje särskild del av mossen, och arbetet avslutas med en
jämförande översikt över jordens högmossar.
Om den vetenskapliga betydelsen av Osvalds avhandling skall här
icke ordas; vare det nog sagt att det enligt anmälarens åsikt är den
grundligaste och metodiskt mest fulländade vegetationsmonografi som
hittills utkommit i något land. Att få en i försvinnande stadd naturtyp
monografiserad på detta sätt kan naturligtvis icke nog värderas. Tack
vare sitt utmärkta illustrationsmaterial, vari icke ens flygfotografier
saknas, samt sina förträffliga kartor och profiler ger den emellertid
även den icke fackintresserade naturvännen en utomordentligt god
orientering över en stor högmosses naturförhållanden. Om dess
betydelse ur vetenskaplig naturskyddssynpunkt tillåter jag mig att ur en
recension i Svenska Dagbladet d. lf)/s 1924 anföra följande:
I våra stora mossar ha vi våra viktigaste arkiv för kännedomen om
vårt lands »förhistoriska» historia under de senaste årtusendena; ha
vi verkligen rätt att låta alla dessa arkiv förintas utan att lämna något
därav i arv åt kommande generationer? Vi ha där ett av våra viktigaste
arkiv för kännedomen om lagarna för vår vegetations konstitution och
utveckling, för hela den vetenskapsgren, växtsociologien, på vilken så
mycket av vår moderna praktiska växtbiologi, handhavandet och
utnyttjandet av den svenska växtvärlden i människans tjänst, är grundad.
Ha vi verkligen råd att låta allt detta helt spolieras för att tillfredsställa
en viss generations behov av torvströ och bränsle? Och vore icke
bevarandet av några lämpliga provstycken svenska högmossar här och
där inom olika delar av landet for denna forsknings framtida behov
väl värt en ekonomisk uppoffring från statens sida även av rätt betydande
ekonomiska värden?
Det är icke några orimliga anspråk det svenska naturskyddsintresset
ställer i denna fråga. Vi vilja icke ens sätta i fråga ett skyddande av
hela Komosse, hur önskvärt ett sådant än skulle vara. Men vi begära
att en verkligt saklig utredning av denna för den svenska
naturforskningen så utomordentligt viktiga fråga sättes i gång, innan det är för
sent — innan ännu den sista stora högmossen fått mottaga det banesår,
som gör den oduglig för dess framtida uppgift som historiskt arkiv
och forskningsobjekt.
Carl Malmström, Degerö Stormyr. En botanisk,
hydro-logisk och utvecklingshistorisk undersökning över ett
nord-svenskt myrkomplex. Meddelanden från Statens
skogsförsöksanstalt, häft. 20. Stockholm 1923. (Även som akademisk
avhandling, Upsala.)
Denna avhandling lämnar ett värdefullt komplement till Osvalds ovan
recenserade Komosse-monografi; den behandlar nämligen en nordsvensk
högmosse ur delvis motsvarande synpunkter. Degerö Stormyr är be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
