Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
derna och vada i vassen, men i gengäld har det beretts
överraskningar ibland.
Som nämnt är Kvismaren igenväxt, och fram på
sommaren ser man knappast något öppet vatten från land. Här
och var, särskilt i norra delen av sjöns östra halva, finnas
dock smärre klarvåtten, uppfyllda av nate, gula näckrosor,
vattenaloe, grodpilört o. s. v., och såväl i vassen som i
maderna träffas en mängd små gölar och vattenstråk, som
uppkommit därigenom att isen vid lossningen dragit upp
växt-rötterna. Utom av huvudkanalen genomskäres sjön också
av en del mindre kanaler. Även så utpräglade
klarvattens-fåglar som skäggdopping och brunand finna här
trevnad, av mera vattenälskande fåglar häcka vidare knölsvan,
gräsand, krickand, årtand, snatterand, skedand,
sothöna och rörhöna, år med högre vattenstånd ävenså
fiskmås, skrattmås, fisktärna och vigg. Fiskgjusen har
alltid utmärkt fiskevatten i dammar och kanaler.
Kvismarens inre delar täckas av rörvass (Arundo
phrag-mites) i kilometerbreda fält. Vassen är mycket hög, upp till
tre meter och däröver, samt så tät, att den även vid
högvatten är alldeles otillgänglig för båtar. Till fots kan man
kanske komma fram ett stycke, men man hejdas snart av
upptornade rörflak och bottenlösa dygropar, som det inte är
vidare roligt att komma ned i. En bidragande orsak till
vassens höjd och täthet är, att den skördas på vintern för
att användas till fabrikation av rörmattor. Det har
nämligen visat sig att, om vassen i Kvismaren får stå kvar, blir
botten snart uppfylld av rörboss och den nya vassen, som
skjuter upp, blir gles och spinkig s. k. »takvass», olämplig
för träskfåglar att vistas i och ävenså värdelös, eftersom
vassrör som taktäckningsmaterial börjar komma ur bruk i Nerike.
Oaktat vass skäres upp årligen för tiotusentals kronor, blir
det stora fält kvar, när våren kommer, och på de skurna
ytorna tornas höga rördrivor upp av storm och högvatten.
Fåglarna finna således de ypperligaste häckplatser och
gömställen i vassen. Utom en del av de ovannämnda
vattenfåglarna häcka i vassfälten rörsångare, brun kärrhök,
blå kärrhök, mindre kärrhök och vattenrall. Åren
1919— 1920 förekom här även rördrom, sannolikt häckande.
Vassen omramas dels av sumpmarker, bevuxna med kavel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
