- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1925 /
134

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

Ingen fasanodling på Hallands Väderö!
Domänstyrelsen hävdar naturskyddsintresset

Såsom torde vara bekant, har Skånes Naturskyddsförening under
flera år av Torekovs kyrkoråd arrenderat jakten på Hallands Väderö
och på så sätt kommit i tillfälle att hålla en skyddande hand över
fågellivet därstädes.

Sedan föreningen sistlidna höst frånträtt arrendet, ingick kyrkorådet
till domänstyrelsen med en förfrågan huruvida det med hänsyn till
växtligheten på ön kunde vara lämpligt att där anlägga fasaneri.
Domänstyrelsen, som under hand inhämtade uttalande i frågan av
sakkunnig person, lämnade till svar på framställningen det meddelandet
»att fasanerna, som äro synnerligen kraftiga fåglar, göra en avsevärd
åverkan å markvegetationen (örtfloran), särskilt därigenom att de sparka
och krafsa i marken för att komma åt de underjordiska delarna av
vissa örter. Då Hallands Väderö», heter det vidare i domänstyrelsens
skrivelse, »ur naturskyddets synpunkt varit och är föremål för stort
intresse och omvårdnad, synes det vara olämpligt att där anlägga
fasaneri, varför Kungl, domänstyrelsen vill bestämt avråda därifrån.»

FIG. 1

FÖRF. FOTO 1924

Ramieklint

Ett småländskt
naturminnesmärke, som
förtjänar närmare
uppmärksamhet, är Ramleklint, belägen
i Svartarps socken, 11 km.
nordost om Huskvarna vid
Ramsjöns västra strand.
Klinten höjer en
imponerande, ungefär 50 meter
hög ättestupa, krönt av
stolta tallar och är i och
för sig sevärd med den
utsikt, som bjudes därifrån
över Huskvarnaåns övre
dalgång, men än
märkligare är ättestupans fot.
Om man intränger i det
täta granbestånd, som
frodas i den fuktiga marken,
stannar man häpen. Det
är som att stiga direkt in
i ett av John Bauers
trolska sagolandskap: väldiga
block, med tjocka fallar av
mossa och underbara tapet-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:38:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1925/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free